Kyrkans lära och bekännelse

Ledare. I förra numret av Kyrkpressen ingick en nyhet om Missionsprovinsen och Luther-stiftelsens gemensamma planer på en egen biskop och ett missionsstift i Finland. I det här numret ingår intervjuer kring det nyligen inledda arbetet med diskrimineringsförbud i kyrkolagen. 3.12.2009 kl. 00:00

Det är det kanske inte så lätt att se kontaktytorna mellan dessa två saker, men de har en gemensam nämnare: kyrkans lära och bekännelse. Alltså det som är det mest centrala med tanke på kyrkans trovärdighet.

När det gäller frågan om Luther-stiftelsens och Missionsprovinsen planer bör kyrkan rimligtvis utgående från sin lära och bekännelse definiera sin position till den utmaning som planerna onekligen innebär.

Orsaken till att man vill ha en egen biskop och en egen missionsprovins är ju enligt både antydningar och öppen kritik att Finlands evangelisk-lutherska kyrka inte längre har Bibeln som rättesnöre och att det andliga ledarskapet ofta och i hög grad saknas.

Detta är allvarliga anklagelser och kyrkans trovärdighet kan knappast tåla att de viftas bort som nonsens. Kritiken framförs ju bland annat av präster i vår kyrka och den måste bemötas.

Frågan om diskrimineringsförbud är, som intervjun med justitierådet Timo Esko visar, en svårhanterlig och explosiv mix av teologi och juridik. Det ytterst därför att ett både teologiskt och juridiskt fungerande och trovärdigt kyrkligt diskrimineringsförbud förutsätter ett klarläggande av kyrkans lära och bekännelse.

De allmänna formuleringarna om detta i kyrkolagen och kyrkoordningen måste kort sagt preciseras på ett sätt som besvarar frågan vad skrivningarna innebär i konkreta situationer.


Detta förefaller ha konsekvenser som sträcker sig långt utöver diskrimineringsfrågan. Det som sägs om läran och bekännelsen måste rimligtvis leda till klarare spelregler rent allmänt.

Det kan ju knappast vara så att positionsbestämningar i fråga om lära och bekännelse har konsekvenser endast i fråga om diskriminering.

Lagutskottet konstaterade i sin beredning av tjänstemannalagpaketet att ett diskrimineringsförbud skulle ”lyfta fram rätten till övertygelse- och åsiktsfrihet för tjänsteinnehavare som har teologiska synpunkter som avviker från den kyrkliga majoritetens uppfattning”.

Det är svårt att tolka detta på något annat sätt än att också en minoritet ska kunna känna sig trygg. Som till exempel de präster som på grund av sin övertygelse inte kan acceptera kvinnliga präster.

Kyrkan har upprepade gånger sagt att också en ämbetssyn som inte godkänner kvinnliga präster ryms inom ramarna för kyrkans lära. Håller kyrkan fast vid detta då den närmare definierar sin lära och bekännelse i diskrimineringssammanhang uppstår frågan vilka tolkningar som då blir möjliga.

Kan kyrkan med bibehållen trovärdighet utforma ett diskrimineringsförbud som ger präster med en övertygelse som är i enlighet med kyrkans lära rätt att följa sin övertygelse? Eller kan trovärdigheten eventuellt bibehållas även om kyrkan fråntar dem rätten att i praktiken ge uttryck för sin övertygelse?

Den arbetsgrupp som nu inleder arbetet med att utforma ett diskrimineringsförbud för kyrkan har en stor och svår uppgift. Även om det generellt sett är viktigt att så snabbt som möjligt få ärendet till kyrkomötet bör arbetsgruppen ta den tid den behöver får att göra ett gediget arbete.

Det som presenteras för kyrkomötet bör vara hållbart både teologiskt och juridiskt. Något annat har kyrkan inte råd med. I synnerhet inte efter alla turer i en fråga som gäller kyrkans lära och bekännelse.

Enligt den preliminära tidtabellen ska arbetet vara klart så att det kan behandlas under kyrkomötets vårsession i maj 2010. Den tidtabellen förefaller kanske inte helt realistisk.

Stig Kankkonen



unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46