Generationsväxling i kyrkan

Ledare. De stora åldersklassernas reträtt från arbetslivet har börjat också i kyrkan och i dess högsta ledning.
26.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Inom en mycket kort tid har ärkebiskop Jukka Paarma, kanslichef Risto Junttila, biskopen i Helsingfors stift Eero Huovinen och kyrkostyrelsens ”utrikesminister” ecklesiastikrådet Risto Cantell meddelat att de går i pension.

Dessutom har kyrkan helt nyligen redan fått tre biskopar modell yngre: Seppo Häkkinen i S:t Michel, Matti Repo i Tammerfors och Björn Vikström i Borgå.

Till de nya blivande pensionärerna i kyrkans topp sällar sig en lång, lång rad kyrkoherdar, kaplaner, kantorer, diakonissor, kyrkvaktmästare och andra församlingsanställda. Samma gäller en stor grupp förtroendevalda. Hur stor återstår att se då nomineringarna inför församlingsvalet 2010 är klar. Och så har vi förstås också generationsskiftet på Kyrkpressen.

Det är alltså definitivt ingen överdrift att tala om generationsväxling i kyrkan. Men det är ingen orsak att överdriva den. Generationsväxlingen är lika naturlig och självklar som orsaken till den: alla blir äldre. Förändringar innebär i princip både hot och möjligheter och kyrkan är inte heller här något undantag. Allmänt taget kan man säga att hoten och möjligheterna är relaterade till val av person. Kort sagt bör man hitta rätt person för ett väntande uppdrag i en given tid. Verkligheten som arbetet ska utföras i och målsättningen med arbetet är ju givna faktorer. Frågan är därför vem som är bäst lämpad för jobbet. Detta gäller också i de fall arbetet går ut på att försöka forma en ny verklighet eller tillsammans med respektive beslutsfattare formulera ett nytt mål.

För dem som väljs till de centrala kyrkliga poster som är lediga nu och blir lediga under de kommande åren är utmaningarna många. Det gäller formerna för den kyrkliga verksamheten och det gäller innehållet i kyrkans förkunnelse och kommunikation. Med formerna avses det faktum att kyrkan med största sannolikhet tvingas se över sina strukturer bland annat och inte minst med tanke på de ekonomiska realiteterna. Med innehåll avses de teologiska spänningar som finns både i vår kyrka och i internationella, ekumeniska sammanhang.Hur de två utmaningarna påverkar varandra och den kyrkliga utvecklingen återstår att se.

I sämsta fall kan ekonomiska problem och sämre tider leda till pessimism och till en allt hårdare kamp om de knappare ekonomiska resurserna. Detta gäller inte minst de kyrkliga samfälligheterna och förhållandet mellan samfällighetens församlingar, men det gäller också frågor som har att göra med hur kyrkan centralt ska använda sina pengar. I bästa fall kan en försämrad ekonomi leda kyrkan och församlingarna tillbaka till en kärnverksamhet som i dag kanske inte alla gånger är eller uppfattas som klar och tydlig.

Mycket talar nämligen för att kyrkan och församlingarna i dag inte endast står inför ett generationsskifte utan också ett paradigmskifte. Och ett paradigmskifte betyder att man måste lära sig tänka på ett helt nytt sätt. Ur det perspektivet kan man säga att det kan vara en välsignelse att generations- och paradigmskiftet sker någorlunda samtidigt.

Å andra sidan gäller nog också här det gamla talesättet att lagom är bäst. En kyrklig förnyelse bör varken till form eller till innehåll lösgöras från den tradition som har gett och ger stadga och riktning åt verksamheten. Ju radikalare reformer som planeras, desto viktigare är det att de kan motiveras med och förankras i den kristna kyrkans lära, bekännelse och tradition.

Att reformera är i inte endast att omforma utan kan också vara att gå tillbaka, att återskapa.

I kyrkolagens två första pargrafer stadgas om kyrkans bekännelse och uppgift. Där sägs att ”den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som, grundande sig på Bibeln, är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännelser samt i de lutherska bekännelseskrifterna”. Om uppgiften sägs att kyrkan ”i enlighet med sin bekännelse förkunnar kyrkan Guds ord och förvaltar sakramenten samt verkar också i övrigt för att utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan”.

Vad därutöver är behöver inte nödvändigtvis vara av ondo, men glöms grunden för och målet med den kristna kyrkan bort hjälper varken generationsskifte eller anpassning till nya paradigm. Då är loppet kört.

Stig Kankkonen



Mest läst

    LIVSGLÄDJE. Stig-Göran Björkman älskar sitt jobb och sina kolleger. Han är kär i Minna sedan 30 år. Och naturen är ytterligare en kärlek. Han lever också med en cancerdiagnos. Men vi måste tänka på annat än att döden står och lurar på oss, säger han. 11.11.2021 kl. 11:45

    laestadianism. De laestadianska bönehusföreningarna diskuterar som bäst tre framtidsmodeller av vilka två innebär att rörelsen bildar en egen kyrka. 11.11.2021 kl. 06:00

    CORONAPASS. Att kräva ett coronapass av konsertbesökare i kyrkan är inte uteslutet. Men utgångspunkten är att gudstjänster och förrättningar är öppna för alla. 10.11.2021 kl. 15:45

    Nekrolog. Ungdomsarbetsledare Kjell Lönnqvist saknas av familj, vänner, kolleger och ungdomar. Han gick bort i mitten av september. Kyrkoherderde Camilla Ekholm i Sibbo svenska församling har skrivit en nekrolog. 9.11.2021 kl. 13:48

    Kyrkodagarna. Britta Hermansson från Sverige talar på kyrkodagarna på Åland den 12–14 november. – Jag vill alltid utgå från den plats där vi möts och känner igen våra egna liv. 8.11.2021 kl. 17:20

    HÖSTDAGARNA. Höstdagarna pågår som bäst i Toijala och har samlat 400 ungdomar. 6.11.2021 kl. 13:20

    kaplansval. Ett enhällig kapellråd valde igår kväll Janette Lagerroos till ny kaplan i Houtskär. – Jag är jätteglad att jag fick jobbet, säger hon. 4.11.2021 kl. 14:27

    VÄSTÅBOLANDS SVENSKA FÖRSAMLING. Harry S. Backström meddelade på onsdagskvällen att han avgår som kyrkoherde för Väståbolands svenska församling. Han tillkännagav sitt beslut via ett e-postmeddelande som gick ut till anställda, förtroendevalda och media. 3.11.2021 kl. 20:46

    AVSTÄNGNING. Dennis Svenfelt blir avstängd från prästämbetet för fyra månader, meddelar domkapitlet idag. – När man inte kan sköta sin tjänst som det ankommer en tjänsteman är man inte lämplig för jobbet, säger Lars-Eric Henricson, som är lagfaren assessor vid domkapitlet. 28.10.2021 kl. 16:33

    PERSONPORTRÄTT. Anders Adlercreutz lagar hellre mat än talar inför publik. Han tycker mer om rutiner än improvisation. Han anser att det finländska samhällets superkraft är förtroendet vi känner för andra. – Jag önskar att vi kunde känna tillit också till personer som inte ser ut som vi. 27.10.2021 kl. 08:23

    ETT GOTT RÅD. – Din osäkerhet är något värdefullt, skulle Monika Fagerholm säga till Monika, 20 år. I den här serien ger personer goda råd till sitt yngre jag. 26.10.2021 kl. 14:52

    recension. Den bok som pastorn, ekoteologen, skaparen av Brommadialogen Harry Månsus, nyss fyllda 80 år, nu gett ut visar den långa väg mot vidsynthet och andlig öppenhet han gått sedan han startade som baptistson till jordbrukande föräldrar i Kaitsor, Vörå. 26.10.2021 kl. 16:45

    wasa teater. När Maria Udd kom tillbaka från depressionen såg hon tydligare allt det vackra i livet. – Tidigare då jag kände så mycket smärta var allt svart, säger hon. 26.10.2021 kl. 07:00

    KONSERTSERIE. Tove Wingren gör nu sin första konsertturné efter coronan med en helhet som passar in i kyrkorummet. 25.10.2021 kl. 15:54

    PRÄSTLÖFTEN. Om man inte håller de löften man avgett vid prästvigningen måste man slå sig ner och fatta nödvändiga beslut, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om Pedersöreprästen Dennis Svenfelt, som nu meddelat att han inte kan samarbeta med kvinnor vid altaret. 22.10.2021 kl. 10:51

    profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

    sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

    PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

    BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

    PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

    Mest läst