Europadomstolen var av den åsikten att krucifixen strider mot elevernas religionsfrihet och föräldrarnas rätt att uppfostra sina barn enligt sin egen övertygelse. Det var finländskan Soile Lautsi som fick rätt efter en lång kamp mot krucifixen i de italienska skolorna. Lautsi är bosatt i Italien och gift med en italienare. Krucifixärendet förkastades i tre italienska domstolar innan Lautsi tillslut fick rätt i Europeiska människorättsdomstolen.
I Italien har beslutet väckt häftiga reaktioner. Människorättsdomstolens beslut anses gå emot den italienska lagen. Enligt italiensk lag ska det finnas krucifix i skolorna, men lagen har inte tillämpats strikt sedan kyrkan skildes från staten.
Helsingin Sanomat frågar sig varför bilden på en korsfäst Jesus i klassrummet väcker så stora passioner. "Korset har fortfarande kraft, mycket mera kraft än många troende ens vågar föreställa sig", skriver HS.
Tidningen påpekar att korset och den korsfäste Jesus inte enbart är religiösa symboler utan också tecken som hör samman med den europeiska kulturen. Hur långt ska man gå – i den individuella frihetens namn – när det gäller att förbjuda tecken som hänvisar till en historisk och kulturell värdegrund? Vilka andra tecken och symboler utsätts barnen dagligen för mot sin vilja? Varför såras inte den personliga friheten av sexistiska och våldsamma kommersiella budskap på gatan? frågar Helsingin Sanomats ledarskribent.
Medan religionen får en allt starkare ställning i den islamska världen tycks utvecklingen gå åt ett annat håll i Europa, konstaterar HS. Medan den religiösa analfabetismen växer ökar också religionsfientligheten.
– Om symboler som hör samman med den kristna traditionen försvinner erövras utrymmet i stället av kommersiella eller nationalistiska symboler. En sådan utveckling förminskar ytterligare vår förmåga att läsa också andra religioners läror och traditioner, och det gäller också för ateismen, skriver HS.
