Sorgen river gränser

Människa. Prästen Hilkka Olkinuora, som förlorat sin son i plötslig spädbarnsdöd, säger att det ryms mer i ett brustet hjärta. 29.10.2009 kl. 00:00

Linda Karlsson

Olkinuoras son dog i plötslig spädbarnsdöd när han var drygt två månader.
– All död kommer med skuldkänslor och som förälder känner man sig alltid ansvarig för sina barn. Mest anklagade jag ändå Gud. Trots att jag började studera teologi strax efter Villes död, kunde jag inte be ”Fader Vår” till slut. Det stannade alltid vid ”ske din vilja”.

Så det hjälper inte att vara troende?

– Ofta, men inte alltid. Om man faller så faller man högt ifrån. Att vara teolog till yrket och utbildningen är en sak, att vara förälder en annan. Sorgeprocessen åtföljdes av tre frågor.  

– Först frågar man sig varför just vi drabbas, sedan varför det inte kan drabba också oss. Tredje frågan är varför småbarn måste dö över huvud taget. Först blir man bitter och vresig, säger Olkinuora, men småningom upplever man en dag då man inte längre funderar på dödens orsak utan i stället på meningen med livet.

– Vår familj upplevde väldigt starkt att livets mening inte mäts i tid, utan att det är djupet som gäller.

Sorgen river gränser
Enligt Olkinuora gör sorgen människor till medmänniskor. Hon drar sig ändå inför påståendet om att svårigheter skulle ha en förädlande verkan.

– Man förädlas inte, men den empati som finns i en människa frigörs. Det ryms mer i ett brustet hjärta eftersom sorgen river ner många gränser. Familjens sorgeprocess underlättades av att de intuitivt införlivade den i sin vardag.

– Vi nämnde Ville vid namn och lät hans foton och saker stå framme. Även barnen deltog i sorgens olika ritualer och vi såg honom som både död och obducerad. Skolan hade stor förståelse för krisen, vi sörjde inte enbart inom hemmets väggar.

Till sorgearbetet hör också att kunna ta vara på alla solstrålarna i tillvaron – som när ens barn påpekar att ”Hej Mamma, du bakar igen! Och du sjunger när du bakar!”.

– De två barnen som föddes efter Ville var väldigt viktiga, så konkreta! Att förlora ett vuxet barn är väldigt svårt, då man sällan får ny barnaglädje. Barn kan aldrig ersättas av nya, men tillför alltid nytt liv och ny glädje vid sin ankomst.

Läs mera i Kyrkpressen nr 44/2009

Marina Wiik



Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00

KYRKOMÖTET. Liberala storstadspräster öppnade debatten om samkönad vigsel i kyrkomötet. Biskoparnas kompromiss om dubbel äktenskapssyn fick stöd – men också kritik från både regnbågsfronten och de konservativa. 15.5.2024 kl. 10:35

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50