Mygg och kameler

Ledare. I en kolumn i det socialdemokratiska huvudorganet Demari (24.7) gjorde sommarredaktören Ilkka Vuorikuru sitt bästa för att misskreditera den uttalat kristna televisionskanalen TV7. 6.8.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Enligt Vuorikuru representerar det budskap som kanalen förmedlar en trångsynthet som passar dåligt in i dagens samhälle och som bjärt kontrasterar mot det som de moderata biskoparna håller låda om i Yles kanaler.

Den kristna televisionskanalens verksamhet oroar skribenten till den grad att han undrar vilken inverkan den riktigt har på politiken.Att beskrivningen och bedömningen av kanalen utmynnar i den frågan är naturligt. Enligt sin egen uppgiftsbeskrivning är ju Demari en tidning som fördjupar sig i samhälleliga frågor och i frågor som har med människans livskvalitet att göra.

I och för sig kunde man kanske med tysthet förbigå en kolumn skriven av en sommarredaktör i en vänstertidning med tämligen begränsad upplaga (cirka 17 800). Men då tidningsjätten Helsingin Sanomat i sin pressklippsspalt för ut Vuorikurus tankar och bedömningar till sina omkring 958 000 läsare finns det anledning till reflektion. Detta dels över kolumnen som sådan, dels över att HS väljer att ge den spridning.

Först som sist är det skäl att konstatera att en del av det som visas i TV7 säkert kan och bör kritiseras.
Å andra sidan kan samma sägas om alla andra tv-kanaler. Det finns ingen kanal som är kliniskt fri från material som inte kan kritiseras. Det fria ordet är ju fritt att vara också mindre övervägt, mindre politiskt korrekt och ibland mycket irriterande.

Det man i alla fall undrar, är om det verkligen är denna kanal som är ett hot mot samhällspolitiken och mot människors välbefinnande?
Finns de allvarligaste hoten i skillnaderna i uppfattning om och i syn på vad som är verklig jämlikhet mellan könen, i olika uppfattningar om Guds förmåga att göra under eller i olika syn på utomäktenskapliga sexuella relationer?
Knappast vill varken kolumnskribenten eller HS hävda detta. Så varför frontalangreppet på TV7?

Ett mera definitivt svar på den frågan kan endast skribenten och den som valde citat till pressklippsspalten ge. En utomstående bedömare måste mera ty sig till antaganden och spekulationer.
Med det finns ledtrådar som antyder i vilken riktning svar kan sökas. En sådan ledtråd finns i rubriken, som talar om en fundamentalistisk kristendom som inte fångas upp av radare.
Kolumntexten visar att den beskrivningen tillämpas åtminstone på televisionsinslag som är karismatiska och uttalat bekännande. Med andra ord: på inslag som inte är helt lukt- och smakfria och som förmodligen just därför kan upplevas störande.

Allt kan naturligtvis inte behandlas i en och samma kolumn, men det är i alla fall förvånande att den lukt av krutrök och den smak av blod som är vardagsmat i så många televisionskanaler undgår alla kritik i den aktuella kolumnen.
Kan det verkligen vara farligare för samhället att någon i ett televisionsprogram berättar om att hon eller han botats av Gud än att visa misshandel, tortyr och mord i parti och minut?

Eller är förklaringen till den kritiska kolumnen och till beredskapen att ge den maximal spridning helt enkelt den att en televisionskanal med uttalad kristen profil inte ses som riktigt rumsren i vårt – på snart sagt alla sätt – mångkulturella samhälle?
Eller kan man kanske tänka sig att tolerera en kristen kanal endast om den delar det omkringliggande samhällets värderingar inklusive en kritisk syn på en kristen verklighet med Guds under och andliga, karismatiska, gåvor?
Detta samtidigt som det visas stor tolerans för veritabla orgier i våld och sex.

Tala om att sila mygg men svälja kameler.

Stig Kankkonen



ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33