Misstolkat ministerbudskap

Ledare. 30.7.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Lagen säger att ”den som ordnar grundläggande utbildning skall meddela religionsundervisning enligt den religion som flertalet av eleverna omfattar” (www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980628).
Enligt vissa fastställda normer ska de som inte omfattar majoritetens religion få undervisningen antingen i sin egen religion eller, om de inte omfattar någon religion över huvud taget, i livsåskådningskunskap.
 
I och med att Finland i allt högre grad blivit ett mångkulturellt land har lagens krav blivit problematiska. I detta nu har Utbildningsstyrelsen gjort undervisningsprogram för över tio olika religioner, men av allt att döma är det inte på långt när tillräckligt. I Finland verkar i dag över 800 större, mindre och minimala religiösa samfund och antalet bara växer och växer.

Enligt uppgifter i massmedierna har den samlingspartistiska undervisningsministern Henna Virkkunen i en intervju för tidningen Sunnuntaisuomalainen föreslagit att den nuvarande religionsundervisningen ska göras till undervisning om religioner och därmed skulle ämnet bli gemensamt för alla elever.
Men minister Virkkunen har inte föreslagit en sådan reform.
Snarare tvärtom. Hon har nämligen sagt att hon ”för närvarande inte ser något stort behov av att ändra religionsundervisningen”. Detta med motiveringen att ”lutherdomen är en stark grund i det finländska samhället”.
 
Vad en gemensam religionsundervisning beträffar har hon sagt att det är en sak värd att tänka på (pohtimisen arvoinen asia).
Med beaktande av den verklighet vi lever i vore det direkt ansvarslöst att utesluta tanken på en reform som kunde göra det möjligt för alla att delta i en och samma undervisning om religioner.

Varför har en tanke som är värd att tänkas i den massmediala behandlingen prioriterats i förhållande till ett klart uttalat erkännande av majoritetstrons betydelse för det finländska samhället? Åtminstone kan det inte vara att den tänkvärda tanken är ny i förhållande till erkännandet.
Krav på förändring i religionsundervisningen framställs med oregelbunden regelbundenhet. Det är inget nytt. Däremot är det mer än ovanligt att lutherdomens betydelse erkänns på ministernivå.
Varför alltså denna nyhetsprioritering?
 
En annan journalistisk fråga har att göra med den centrala etiska regeln. Enligt den är medborgarnas rätt till korrekt och betydelsefull information grunden för all journalistisk verksamhet.
Hur eller om detta centrala etiska krav har beaktats i rapporteringen kring intervjun med minister Virkkunen kan var och en ta ställning till. Intervjun finns i sin helhet att läsa bland annat på adress www.pohjalainen.fi/Article.jsp?article=432827 <http://www.pohjalainen.fi/Article.jsp?article=432827> .
 
Till det som gör det viktigt att reflektera över det misstolkade ministerbudskapet hör det faktum att omkring 80 procent av finländarna hör till det som allmänt kallas folkkyrkan. Det varken kan eller få vara egalt om det som skrivs och sägs om deras tro och kyrka är korrekt och betydelsefullt eller inte. Ännu mindre får det bli ett axiom att det som skrivs och sägs måste vara negativt för att upplevas som intressant.
 
Naturligtvis ska också kyrkan och kristendomen utsättas för kritisk massmedial granskning. Det är en del av det journalistiska uppdraget såväl för profana som för kyrkliga medier.
Men i den kritiska granskningen, liksom i alla annan journalistisk verksamhet, har läsare, tittare och lyssnare rätt att inte endast förvänta sig utan att kräva att grundläggande journalistiska principer följs.
Bland annat i rapporteringen om och kring intervjun med undervisningsminister Henna Virkkunen måste man tyvärr fråga om detta verkligen har skett.
Stig Kankkonen



Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26