Behov av terminalvård på svenska

Samhälle. Ända sedan 1980-talet har det ordnats utbildning för frivilliga som vill hjälpa till vid vården i livets slutskede. 18.6.2009 kl. 00:00

Linda Fontell

I slutet av livet kan ångesten och rädslan för att dö bli större än någonsin. För att lindra den psykiska smärtan hos patienter och anhöriga finns det möjlighet till vård i livets slutskede, även kallad terminalvård eller palliativ vård.

Årligen behöver tusentals personer terminalvård. Det finns inga klara siffror över antalet frivilliga som aktivt hjälper till med terminalvård, men det handlar inte om några hisnande folkmassor.
Största delen av de frivilliga som är med på slutet är medelålders kvinnor. Fastän det heter vård i livets slutskede hör inga egentliga vårduppgifter till de frivilligas arbete, utan deras uppgift är att finnas till och vara närvarande.
– De kan vara personer som mist någon anhörig men överlevt sorgen och vet vad sorg är, berättar Kirsti Aalto, chef för sjukhussjälavården på Kyrkostyrelsen.

Andlig vård

Enligt Aalto är sjukhuspräster också ofta med vid slutet av livet. Andliga frågor kan också tas upp av frivilligvårdarna som, förutom att diskutera, kan be eller sjunga för patienten.
– Man vill idag understryka att var och en, döende och deras familj, också har rätt till andlig vård var de än befinner sig, säger Aalto.
Terminalvårdarna tar inte endast hand om patienter som ligger på sjukhus. Personer som är i slutskedet av sitt liv men bor hemma eller till exempel på vårdhem besöks, och även de anhöriga får stöd.

Svagt på svenskt håll

Utbildning för frivilliga terminalvårdare ordnas idag av vårdhem och hospicehem på olika orter i Finland. All utbildning sker på finska, och det finns inte heller ett enda svenskspråkigt hospicehem i Finland.
– Tidigare har det inte behövts terminalvård på svenska. Släktbanden har varit starkare på svenskt håll, så många har haft ett naturligt nätverk, säger sjukhusprästen Ann-Sofi Storbacka.
Storbacka menar att vi idag är mer individualistiska än förr, och släktbanden har således blivit svagare.
– Vi bor inte i en mumindal längre. Terminalvård behövs också på svenska.
När en patient tappar krafterna är kontakter på modersmålet oerhört viktiga. I Svenskfinland är det sjukhusprästerna som sköter en stor del av arbetet. Ann-Sofi Storbacka menar att frivillighjälp behövs, men att vi inte har vaknat upp.
Kommunernas sparåtgärder drabbar också ofta de döende. Den döende kan komma att flyttas från vårdplats till vårdplats för att vården ska bli så billig som möjligt. Ett värdigt slut är således inte alltid möjligt.
Enligt Storbacka är terminalvården viktig, och hon hoppas på en ljusare framtid också på svenskt håll. 

Andreas Andersson



Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55