17 000 utmaningar

Ledare. Utmaningen att nå de omkring 17 000 finlandssvenskar som bor helt utanför den finlandssvenska gemenskapen har något bibliskt över sig. Tankarna går lätt till Jesu liknelse om den gode herden som ger sig ut för att söka det borttappade fåret. Jämförelsen har förstås många svagheter, men känns i alla fall aktuell. 28.5.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Det känns kanske aningen hädiskt att ställa följande fråga, men det kan vara viktigt att ställa den i alla fall: varför är det en utmaning för kyrkan att nå de 17 000 personer som registrerat sig som svensktalande på deras modersmål?

Kan man inte svara på den frågan måste hela projektet att nå dem betecknas som slöseri med kyrkliga medel. Medel som det blir allt mindre av.

Kyrkostyrelsens kanslichef Risto Junttila ger ett enkelt och klart svar på frågan varför helhetskyrkan strävar efter att ge finlandssvenskarna på språköarna bästa tänkbara service på sitt modersmål.

Junttilas svar är att modersmålet är trons språk. Det är sitt modersmål man använder då man närmar sig Gud och det är då man får tala sitt modersmål som man bäst kommunicerar sin tro i samtal med andra.

Det är glädjande att notera hur allvarligt kyrkostyrelsen, i praktiken Kyrkans central för det svenska arbetet, tar på denna utmaning.
Det är också glädjande att notera att utmaningen ser ut att leda till nya, intressanta samarbetsöppningar mellan kyrkan och andra aktörer som vill slå vakt om finlandssvenskarnas intressen oberoende av var de bor i landet.
 
Enligt uppgift pågår samarbete med Finlands svenska folkting, men det finns säkert också andra aktörer som kunde vara med i detta viktiga arbete.
Man kunde till exempel tänka sig ett system med vän- eller fadderförsamlingar  för finlandssvenskarna i förskingringen. Och man kan definitivt tänka sig att Kyrkpressen för sin del skulle vara en av länkarna till Borgå stift och dess kyrkliga verksamhet.

I förlängningen kan det visa sig att arbetet med och för finlandssvenskarna på språköarna leder till en starkare identitetskänsla inte endast hos dem utan också hos finlandssvenskarna rent allmänt.

I bästa falla kan arbetet dessutom leda till större förståelse mellan språkgrupperna. Utan förståelse leder de insatser som görs så att säga utifrån inte till optimala och bestående resultat. De kan uppnås endast om alla samarbetar. Oberoende av språk.

Det kan alltså gå så att personerna på språköarna som det är tänkt att hjälpa å sin sida hjälper resten Svenskfinland till större självförståelse och resten av landet till större förståelse över språkgränsen.

Detta låter som, och är kanske också, en idealistisk dröm. Men varför inte drömma lite? Och varför inte våga tro på sina drömmar och försöka förverkliga dem? Det är ju så vi formar en bättre framtid. För alla.

Ledarstick:

Flera Frågetecken 

 

Det var rätt, riktigt och viktigt att domkapitlet beslöt avstå från utfrågningen av biskopskandidaterna. Så långt är allt bra.
Tyvärr väcker kommentarerna i samband med beslutet nya frågor.
 
Det hävdas att det var på initiativ av elektorer som domkapitlet fattade sitt beslut att höra biskopskandidaterna.
I och med den svepande hänvisningen till ”elektorer” faller en skugga över alla elektorer. Vem som helst kan, med vilka bevekelsegrunder som helst, tänkas ha varit aktiv i ärendet.

Men vilka elektorer tog initiativet och varför? Och varför reagerade domkapitlet så positivt och så snabbt på initiativet att det inte ens hann kontrollera det juridiska hållbara i sitt planerade agerande med sin lagfarne assessor?
 
Påståendet att domkapitlet ”i stället” för samtal med kandidaterna ”nu satsar på att ordna fyra offentliga utfrågningar” (Hbl 20.5) av dem är förvånande.
För ganska exakt en månad sedan (30.4), kunde Kyrkpressen berätta om de tämligen detaljerade planerna på offentliga utfrågningar som redan då fanns.
Planer som domkapitlet vid sitt senaste möte officiellt slog fast.
 
Långt innan domkapitlet fattade sitt beslut om samtalen eller om att inhiberade dem fanns alltså offentliga utfrågningar inprickade, med platsförslag och allt. Att nu säga att de arrangeras ”i stället för” samtalen låter därför inte trovärdigt.

Allt detta tär tyvärr både på domkapitlets och på elektorernas trovärdighet.

Stig Kankkonen



Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47