Ett problematiskt samtal

Ledare. 20.5.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Som framgår på nyhetsplats i denna tidning har domkapitlet beslutat kalla samtliga kandidater i biskopsvalet till Borgå för samtal kring frågor som har med utövningen av biskopsämbetet att göra.

Domkapitlet har med andra ord utökat sin roll som övervakare av kandidaternas behörighet till att gälla också skötseln av de ämbetsuppgifter som en biskop har och lovar sköta.

Domkapitlet och biskopen handlar säkert med kyrkans och stiftets bästa för ögonen. Handlandet är också annars förståeligt.

Det finns uppenbara förväntningar på att domkapitlen – som det heter – gör något om någon kandidat på grund av sin övertygelse säger nej till kvinnliga präster.

Om en sådan blir vald uppstår högljudda och synliga problem och senast då undrar man allmänt varför det berörda domkapitlet inte ingrep tidigare.

Biskopens förklaring till detta ytterst sällsynta förfarande är enkel. Domkapitlet vill veta om kandidaterna är beredda att fullt ut handla i enlighet med det som kyrkoordningen stadgar och det som de lovar i samband med biskopsvigningen.

Även om samtalet formellt och officiellt gäller alla kandidater och allt som har med biskopsämbetets förpliktelser att göra är det klart att det är ämbetssynen som föranlett samtalen.

Eller rättare sagt: den ämbetssyn som en av kandidaterna har.

En berättigad fråga är varför en präst som vet att han inte på grund av sin övertygelse fullt ut kan utföra åligganden förknippade med biskopsämbetet ändå nomineras och låter sig nomineras.

Den frågan kan endast valmansföreningen och kandidaten själv besvara. För många utomstående ter det sig säkert märkligt och klandervärt och för domkapitlet problematiskt.

I vilket fall som helst är den frågan sekundär då det gäller domkapitlets agerande i den pågående biskopsvalsprocessen.

Agerandet väcker också en rad frågor. En central fråga är vad som egentligen är den yttersta avsikten med samtalen. Förklaringen att domkapitlet vill informera sig om kandidaternas avsikter visavi ämbetsåliggandena låter ihålig.

Om de enskilda domkapitelsmedlemmarna anser att den information massmedierna ger inte är tillräcklig, kunde de personligen ha vänt sig till kandidaterna med sina frågor.

Nu valde medlemmarna, med undantag för stiftsdekan Sixten Ekstrand som själv är kandidat och därmed jävig och en av dem som kallats till samtal, alltså att göra det officiellt som ett myndighetskollektiv.

Men för domkapitlet som kollektiv och myndighet kan eller får biskopskandidaternas svar inte ha någon betydelse för valprocessen.

Domkapitlet har nämligen inget mandat att göra officiella bedömningar av kandidaternas lämplighet.

Oberoende av vad som framkommer under samtalen kan domkapitlet inte stoppa en kandidatur. Bedömningen av en biskops förutsättningar att sköta sin ämbetsutövning kan inte, i motsats till vad som är möjligt i samband med kyrkoherdeval, göras på förhand.

Detta kan ses som en brist, men så är det.

Dessutom ter det sig berättigat att fråga om det lämpliga i att domkapitlet tar sig rollen som preventiv bedömare av hur dess blivande chef kan tänkas utöva sitt ämbete.

För den sittande biskopens del gäller frågan om lämplighet det faktum att han i och med den uttalade avsikten med samtalen också tar sig rollen som förhandskontrollant av sin efterträdares kommande ämbetsutövning.

Att det finns en avsikt med samtalen är klart: avsikten är att påverka elektorerna och deras valbeslut.

Det är här ett stort frågetecken måste sättas.

Det är svårt att tro att det skulle vara moraliskt korrekt eller acceptabelt att en myndighet på detta sätt försöka påverka elektorerna och valutgången i ett biskopsval.

Visserligen är det i och för sig lätt att förstå och dela domkapitlets oro vid tanken på att stiftet skulle få en biskop som inte fullt ut sköter sina ämbetsuppgifter.

Till exempel inte övervakar att Guds ord predikas i enlighet med kyrkans bekännelse. Frågan är dock om detta är en av anledningarna till domkapitlets oro, eller om man helt fokuserar på vägran att prästviga kvinnor eller att dela altargemenskapen med kvinnliga präster.
Stig Kankkonen



tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01