Skärtorsdagen populär helgdag

Kyrka. Skärtorsdagen innebär en vändpunkt i kyrkoårets påsktid. Bottiden som började på askonsdagen slutar med skärtorsdagens nattvardsgudstjänst.
9.4.2009 kl. 00:00

Daniel Iman

Skärtorsdagen är en av kyrkoårets höjdpunkter.

Beredelsetiden för påsken omfattar 40 vardagar av fastetid. Förebilden är Jesus fasta i ödemarken.

– Den i Finland så bekanta traditionen med aktpredikningar har fått nya former och fastetidens uttryck har förändrats. Församlingarna firar fastetiden på varierande sätt – man har tagit med dramer, aktivt deltagande, korsvandringar. I några församlingar har man till och med berett sig att möta döden genom att ordna verkstäder där man gör en egen askurna, säger tf ecklesiastikrådet Kai Vahtola, chef för kyrkans gudstjänstliv och musik.

Fastetidens teman är ånger, sinnesändring och viljan att uppfylla Guds vilja. Att ändra på sina matvanor och leva enklare kan vara ett stöd för fastan.

Populär kyrkdag

Skärtorsdagen är den fjärde populäraste kyrkobesöksdagen enligt gudstjänststatistiken. På skärtorsdagen går ca 130 000 personer i kyrkan.

– Skärtorsdagen berättar något om finländarnas religiositet. Vi lyfter fram tjänande och gemenskap. På skärtorsdagen minns vi hur Jesus tvättade sina lärjungars fötter och instiftade nattvarden, berättar Kai Vahtola.

Skärtorsdagen är berättelsen om Jesus och hans lärjungars gemensamma måltid. Det nya förbundets måltid blev till. Vi talar om minnet av Jesus död och syndernas förlåtelse, å andra sidan också om glädje och tacksamhet över skapelsen. På skärtorsdagen väntar vi på den himmelska festen.

– Att tjäna sin medmänniska och betydelsen av det gemensamma betonas på skärtorsdagen. Vi går mot Kristi lidandes väg men får nya vägvisare. Ofta talar vi om lidandets betydelse. Vårt lidande kan ändå inte direkt jämföras med Kristi lidande.

Kai Vahtola funderar att Kristi lidande ändå har sin egen betydelse. Det mänskliga lidandet kan nödvändigtvis inte jämföras med vad Kristi försonande lidande sist och slutligen innebär.

När vi lever i en tid av ekonomisk recession finns det orsak att se som lider nära in på oss.

KT



konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00