Den Stora veckans budskap

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand skriver i sin påskhälsning om den Stora veckans budskap. 6.4.2009 kl. 00:00

Daniel Iman

I vår lutherska tradition talar vi om Stilla veckan när vi avser denvecka under vilken vi följer Jesus på hans sista färd från Getsemanetill Golgata och påskmorgonens triumf. I äldre tider talade man om Dymmelveckan eftersom kyrkklockornas kläppar ersattes av träkläppar för att ge en dovare och mer stillsam ton. Inom den ortodoxa kyrkan kallar man veckan Stora veckan eftersom den innehåller de centrala händelsernai vår kristna tro. Vilket är då Stora veckans budskap?

Kristus lider med alla dem som lider. En religion eller livsåskådning som blundar för lidandet, som möter oss överallt och i de mest skiftandeformer är inte trovärdig. Om Gud skulle förhålla sig likgiltig tilllidandet, skulle det vara omöjligt att tro på honom som kärleken. Nu delar han vårt lidande i Kristus ända in i övergivenhetens, tortyrensoch dödskampens kval.

Kristus lider för att vi skall lida med alla dem som lider. En vecka under året påminns vi på ett alldeles speciellt sätt om vårt ansvar förvår lidande medmänniska, på nära håll och långt borta. Vi kallas attdela det lidandet genom att lyssna till dem som drabbas, genom att besöka dem eller genom att stöda dem ekonomiskt. En hungrande människamindre betyder en broder mer.

Kristus lider i vårt ställe. Det ställföreträdande lidandet är den kristna trons djupaste hemlighet. ”Han fullgjorde vad vi borde och blevvår rättfärdighet” sjunger vi i en gammal latinsk hymn från 600-talet.Kristi ställföreträdande lidande är hans största gåva till oss. Mitt i vår ofullkomlighet, våra försummelser och felsteg kan vifrimodigt närma oss Gud förvissade om att synderna är förlåtna och vi ärhans älskade barn.

Och slutligen: Kristus lider, dör och uppstår för att vi skall få leva före evigt. Isarna ger vika för ystra vårbäckar, påskliljor tränger framur jordens sköte, hela naturen väcks till liv efter köld och död. Varförskulle vi mänskor representera något undantag? Det är samma Skaparebakom naturens under och det liv vi har fått.

Det eviga livet kommer till oss som en gåva redan här och nu. Det fyller oss med glädje, tillförsikt och framtidstro. Vi får uppleva hur ljusetfördriver mörkret, sorgen förbyts i glädje och dödens makt görs omintet. Ingen dag är lik påskdagen som förebådar den uppståndelsens dag som vi i tron på Kristus är på väg emot. I tron och hoppet hälsar vi ijubel redan nu dagen då lidandet upphör, döden är besegrad och kärlekenskall råda för evigt.

Gustav Björkstrand



pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16