Bibeln säger så, men ...

Ledare. I den tämligen ringa mån utlevd homosexualitet behandlas i Bibeln säger den nej till sådana förhållanden. 26.3.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Inte i något sammanhang finns uttalat stöd för sådana. Också i den traditionella lutherska teologin har inställningen varit negativ.

Detta allmänt erkända faktum noterades också i samband med att betänkandet ”Kyrkan och registrerat partnerskap” publicerades.

Här är det alltså inte fråga om inställningen till homosexuella människor utan till utlevd homosexualitet. Det är med andra ord inte fråga om vad människan är, utan vad hon gör.
Detta är viktigt att notera eftersom diskussionen i denna fråga allt för ofta kretsar kring irrelevanta teman, som till exempel om homosexuella ska få arbeta inom kyrkan, om det är rätt att be för homosexuella och så vidare.

Sådana diskussioner är absurda. Lika absurda som om vi skulle diskutera huruvida det är rätt att be med och för rödhåriga eller kortväxta eller personer som är längre än två meter.

I sitt enhälliga betänkande konstaterar arbetsgruppen att frågan om kyrkans inställning till registrerade partnerskap ytterst är en fråga om bibeltolkning. Det konstaterande antyder att det nej som sägs i Bibeln och den lutherska teologin skulle avgöra frågan.

Men så enkelt förefaller det inte riktigt vara.

Nu liksom så ofta tidigare var resonemanget i samband med presentationen av betänkandet att Bibeln och den lutherska teologin visserligen säger så, men …

Det är just i dessa ”men” som frågor rörande Bibelns ställning aktualiseras.

Arbetsgruppens teologiska sakkunniga, teologie doktor Kalervo Salo, förklarar i en insändare i Helsingin Sanomat (22.3) hur arbetsgruppen resonerat i fråga om Bibelns entydiga nej till utlevd homosexualitet: förbudet säger ingenting om ett homosexuellt parförhållande som bildas av två likvärdiga vuxna.

Menar alltså arbetsgruppen att utlevd sexualitet i ett sådant förhållande inte berörs av Bibeln förbud? Eller menar arbetsgruppen att ett homosexuellt parförhållande är i sin ordning om partnerna avhåller sig från att utöva sin homosexualitet?

Öppnar arbetsgruppens resonemang dörren också för till exempel biblisk acceptans av otrohet eller månggifte? Varför skulle Bibelns nej till sådant väga mera än dess nej i fråga om utlevd homosexualitet?

Det som i dag anförs som kanske det mest allmänna argumentet för ett ”men” i förhållande till Bibeln och bekännelsen är att vår kunskap är en annan än den var till exempel på den tid då Paulus levde.

Och det är naturligtvis helt sant. Frågan blir därför hur den merkunskap vi i dag har ska bedömas och värderas i förhållande till Bibelns budskap.

Gör till exempel en djupare kännedom om homosexualitetens orsaker att Bibelns nej till utlevd homosexualitet inte längre behöver tas på allvar?

Paulus placerar in frågan om utlevd homosexualitet i den ordning som har att göra med Guds skapelseavsikt, vilket kan anses göra gör den till en lärofråga. Det avgörande blir då om vår merkunskap gör Guds skapelseavsikt till en annan än den var på den tid då Paulus levde.

Svarar kyrkan ja på den frågan öppnas dörrar som för en del är skrämmande, för andra kanske lockande.

Bibeln och kyrkans bekännelse ger oss besked om var vi ska söka gränserna för hur långt vår kunskap räcker och var vi ska söka svar på frågan vad Gud vill. Enligt vår kyrkas bekännelse är det Bibeln som alltid bör vara rättesnöret. Det kan knappast innebära annat än att Bibeln också ska tolkas med Bibeln. Inte primärt med vårt förstånd, som enligt kyrkans lära är ett styckverk och dessutom fördärvat i och med syndafallet.

Det finns alltså mycket att diskutera och betänkandet ska ses som ett inlägg i den debatten. Betänkandet ska däremot inte – vilket ganska många har gjort – ses som ett självklart steg mot en kyrklig välsignelse av registrerade homosexuella parförhållanden. Också betänkandet visar att det finns orsak att sätta många ”men” i förhållande till betänkandets ”men” till vad Bibeln säger.

Stig Kankkonen



Esbo tar in portade missionsorganisationer. Kyrkans avtal ställer alla missionsorganisationer på samma streck. 26.3.2015 kl. 10:58

Kistor tillverkade enbart i naturmaterial är det enda som duger i Vasa från och med 2016. 26.3.2015 kl. 09:58

Terazzohörnet var en central punkt i Jakobstadsungdomarnas liv gör fyrtio år sedan. Där satt man på café eller hängde utanför på gatan på kvällarna. 26.3.2015 kl. 09:16

alexandra äng. Alexandra Äng är Ålands yngsta präst. Hon vill vara en församlingsledare som tar sig tid och är närvarande i stunden. 26.3.2015 kl. 00:00

utskrivningar. Antalet inskrivna medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland överskred antalet utskrivningar i februari 2015. 23.3.2015 kl. 14:59

åland. Lars-Runar Knuts, som utsetts till specialutredare för en eventuell församlingssammanslagning på Åland, besökte ögruppen förra veckan. 23.3.2015 kl. 15:13

själavård. Bekymrad? Nu kan du skicka brev till kyrkan och få svar. 23.3.2015 kl. 15:11

riksdagsvalet 2015. Får man tala om Jesus på skolans julfest? Vad anser partierna om att pojkar omskärs? Ofta är partierna eniga – ibland inte alls. 20.3.2015 kl. 08:58

Med några få undantag har kyrkans servicecentral Kipa inte ännu gett församlingarna några inbesparingar. Snarare tvärtom. Övergången tar fem år. 19.3.2015 kl. 10:52

sibbo. Kyrklandskapet i Sibbo har i nästan två decennier frammanat bilder och idéer hos Putte Frisk. I år föll pusselbitarna på plats och på långfredagen ledsagar ensemblen i det nyskrivna påskspelet Kärlekens väg publiken genom påskens händelsen. 18.3.2015 kl. 00:00

julia korkman. Förra veckan ordnandes två seminariedagar i Vasa och Helsingfors med temat bemötande och förbyggande av sexuella övergrepp och trakasserier i kyrkan. 16.3.2015 kl. 11:15

john hedley brooke. 25 myter om religion och vetenskap skjuts ner av forskare i boken Galileo Goes to Jail. 13.3.2015 kl. 10:24

jessica sundfors. Ända sedan hon gick i lågstadiet har Jessika Sundfors velat ta hand om andra. Nu ger hon sig iväg till Grekland för andra gången inom ett år för att jobba med flyktingar och prostituerade i Aten. 12.3.2015 kl. 07:28

ärkebiskop. Ärkebiskopens fattigdomsgrupp offentliggjorde sitt program i dag. Grundtanken är att det goda samhället som verkar för alla inte behöver en separat fattigdomspolitik. 10.3.2015 kl. 15:28

Inför det stundande riksdagsvalet har flera av samhällets ivrigaste debattörer försatts i karantän. Det gäller ändå inte präster eftersom kyrkan saknar regelverk för karantäntid. 10.3.2015 kl. 10:00

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15