Bibeln säger så, men ...

Ledare. I den tämligen ringa mån utlevd homosexualitet behandlas i Bibeln säger den nej till sådana förhållanden. 26.3.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Inte i något sammanhang finns uttalat stöd för sådana. Också i den traditionella lutherska teologin har inställningen varit negativ.

Detta allmänt erkända faktum noterades också i samband med att betänkandet ”Kyrkan och registrerat partnerskap” publicerades.

Här är det alltså inte fråga om inställningen till homosexuella människor utan till utlevd homosexualitet. Det är med andra ord inte fråga om vad människan är, utan vad hon gör.
Detta är viktigt att notera eftersom diskussionen i denna fråga allt för ofta kretsar kring irrelevanta teman, som till exempel om homosexuella ska få arbeta inom kyrkan, om det är rätt att be för homosexuella och så vidare.

Sådana diskussioner är absurda. Lika absurda som om vi skulle diskutera huruvida det är rätt att be med och för rödhåriga eller kortväxta eller personer som är längre än två meter.

I sitt enhälliga betänkande konstaterar arbetsgruppen att frågan om kyrkans inställning till registrerade partnerskap ytterst är en fråga om bibeltolkning. Det konstaterande antyder att det nej som sägs i Bibeln och den lutherska teologin skulle avgöra frågan.

Men så enkelt förefaller det inte riktigt vara.

Nu liksom så ofta tidigare var resonemanget i samband med presentationen av betänkandet att Bibeln och den lutherska teologin visserligen säger så, men …

Det är just i dessa ”men” som frågor rörande Bibelns ställning aktualiseras.

Arbetsgruppens teologiska sakkunniga, teologie doktor Kalervo Salo, förklarar i en insändare i Helsingin Sanomat (22.3) hur arbetsgruppen resonerat i fråga om Bibelns entydiga nej till utlevd homosexualitet: förbudet säger ingenting om ett homosexuellt parförhållande som bildas av två likvärdiga vuxna.

Menar alltså arbetsgruppen att utlevd sexualitet i ett sådant förhållande inte berörs av Bibeln förbud? Eller menar arbetsgruppen att ett homosexuellt parförhållande är i sin ordning om partnerna avhåller sig från att utöva sin homosexualitet?

Öppnar arbetsgruppens resonemang dörren också för till exempel biblisk acceptans av otrohet eller månggifte? Varför skulle Bibelns nej till sådant väga mera än dess nej i fråga om utlevd homosexualitet?

Det som i dag anförs som kanske det mest allmänna argumentet för ett ”men” i förhållande till Bibeln och bekännelsen är att vår kunskap är en annan än den var till exempel på den tid då Paulus levde.

Och det är naturligtvis helt sant. Frågan blir därför hur den merkunskap vi i dag har ska bedömas och värderas i förhållande till Bibelns budskap.

Gör till exempel en djupare kännedom om homosexualitetens orsaker att Bibelns nej till utlevd homosexualitet inte längre behöver tas på allvar?

Paulus placerar in frågan om utlevd homosexualitet i den ordning som har att göra med Guds skapelseavsikt, vilket kan anses göra gör den till en lärofråga. Det avgörande blir då om vår merkunskap gör Guds skapelseavsikt till en annan än den var på den tid då Paulus levde.

Svarar kyrkan ja på den frågan öppnas dörrar som för en del är skrämmande, för andra kanske lockande.

Bibeln och kyrkans bekännelse ger oss besked om var vi ska söka gränserna för hur långt vår kunskap räcker och var vi ska söka svar på frågan vad Gud vill. Enligt vår kyrkas bekännelse är det Bibeln som alltid bör vara rättesnöret. Det kan knappast innebära annat än att Bibeln också ska tolkas med Bibeln. Inte primärt med vårt förstånd, som enligt kyrkans lära är ett styckverk och dessutom fördärvat i och med syndafallet.

Det finns alltså mycket att diskutera och betänkandet ska ses som ett inlägg i den debatten. Betänkandet ska däremot inte – vilket ganska många har gjort – ses som ett självklart steg mot en kyrklig välsignelse av registrerade homosexuella parförhållanden. Också betänkandet visar att det finns orsak att sätta många ”men” i förhållande till betänkandets ”men” till vad Bibeln säger.

Stig Kankkonen



Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10