Kyrkans väg i samhället

Ledare. Det som nästan kan kallas en ödesgemenskap mellan samhället och kyrkan visade sig bli ett centralt tema då kyrkans nu och framtid diskuterades under Kyrkans forskningscentrals jubileumsseminarium i Tammerfors. 19.3.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Temat aktualiserades redan i ärkebiskop Jukka Paarmas öppningsanförande. Det fördes därefter vidare på olika sätt, bland annat av Harri Melin, professor i sociologi vid Tammerfors universitet och i en panel, som reflekterade över temat ”Kyrkans framtid”.

Att döma av det som sades under seminariet förefaller det råda en stor enighet om det som sker i samhället i stort påverkar utvecklingen i kyrkan. Paarma uttryckte detta bland annat genom att hänvisa till det allmänna andliga klimatets betydelse och Melin konstaterade att människor närmar sig religiositeten via de värden som råder i samhället.

Men hur är det om man svänger på steken? Om man alltså i stället för att se på samhällsutvecklingens betydelse för kyrkan i dag ser på kyrkans betydelse för dagens samhällsutveckling. Hur ser det då ut?

Det faktum att denna fråga inte över huvud taget ventilerades i Tammerfors, liksom att den mycket sällan också annars är föremål för något större intresse, visar att den måste ställas.

Ur en kyrklig synvinkel måste det anses vara olyckligt om kyrkan, som i grunden är dess medlemmar, inte aktivt är med och påverkar den samhällsutveckling som i sin tur påverkar den. I praktiken skulle det ju innebära att den kyrkliga utvecklingen i hög grad överlämnas i händerna på andra aktörer.

I och för sig låter detta kanske mera dramatiskt än det i praktiken är. Över 80 procent av finländarna hör till kyrkan och det är rimligt att anta att åtminstone i stort sett samma procenttal gäller för dem som fattar besluten som formar samhället.

I denna mening är kyrkan alltså representerad via sina medlemmar. Trots det torde de flesta kunna vara överens om att det kristna budskapets samhälleliga dimensioner – som till exempel kärleken till nästan och solidaritet med fattiga och utslagna – inte på ett självklart eller avgörande sätt formar samhällsutvecklingen.

Och knappast finns det många som tror att politiska eller ekonomiska beslut föregås av grundliga överväganden om vilka kristna värden som styr besluten.

I denna mening måste kyrkan fråga sig, inte om utan hur den på lämpliga sätt effektivare kunde, inte styra utan ge sitt bidrag till samhällsutvecklingen.

Den undersökning som professor Melin presenterade under seminariet i Tammerfors visar att finländarna klart säger nej till att religiösa ledare påverkar politiken. 68 procent anser att religiösa ledare inte ska försöka påverka regeringens beslut och nästan 80 procent att de inte ska försöka påverka hur människor röstar.

Siffrorna kan säkert tolkas på olika sätt. Att tolka dem som annat än ett nej till direkt sammankoppling av religion och politik kräver dock en argumentationsakrobatik som skulle slå knut på den som försökte sig på en sådan tolkning.

Eftersom den allmänna opinionen i denna fråga dessutom är i överensstämmelse med kyrkans syn på och uppfattning om förhållandet mellan det andliga och det världsliga kan frågan om en direkt kyrklig inblandning i praktisk politik få vila i frid.

Därmed är inte frågan om kyrkans samhällspolitiska roll avklarad.

Att religiösa ledare inte bör påverka regeringens beslut eller hur folk röstar är inte det samma som att säga att personer som är aktiva inom kyrkan ska leva i politiskt celibat. Det som sägs är att sådana personer inte ska blanda samman rollerna som religiösa ledare och som politiska påverkare.

Förenklat sagt: de ska inte göra religion av politiken och inte politik av religionen.

Vad kan alltså kyrkan, dess ledare och enskilda kyrkligt aktiva göra för att påverka den samhälleliga utvecklingen?

Svaret är att de kan göra det samma som alla andra som vill påverka gör. De kan aktivera sig på olika plan och på olika sätt. Bis-kopar, präster och lekmän kan, var för sig eller kollektivt, aktivt och synligt komma med påminnelser om den kristna människosynen och vad den säger om hur vi ska behandla varandra.

Kyrkan kan inte dra sig ur detta ansvar. Den är en del av samhället. Den lever i världen även om den inte är av världen. Det kan knappast betyda annat än att den också har en uppgift att påverka det som sker i värden.

Stig Kankkonen



BORGÅ STIFT. Bo-Göran Åstrand fick som ny biskop en rivstart i ämbetet med corona­pandemin 2020. Efter 60 år på jorden och fem år som biskop är alla i stiftet inte överens med honom om de liberala förändringar i kyrkan som”BG” från Pedersöre i den lila skjortan stöder fullt ut. 27.11.2024 kl. 10:00

ISRAEL-PALESTINA. Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken. 22.11.2024 kl. 16:36

kyrkoherde. Kyrkoherdetjänsten i Ekenäsnejdens svenska församling har sökts av en person – församlingens kaplan Wille Westerholm. 25.11.2024 kl. 14:52

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11