Spara och bespara

Ledare. Ärkebiskop Jukka Paarma har i olika sammanhang den senaste tiden lyft fram såväl det kollektiva som det individuella ansvaret under dåliga tider. 5.3.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

På senaste biskopsmöte betonade han bland annat vikten av att samhällets grund- och stödstrukturer är i ordning. Och i samband med en gemensam rådplägning för representanter för näringslivet, socialsektorn och kyrkan framhöll Paarma betydelsen av individuella familje- och människorelationer då ekonomin sviktar.

Hur man tänker och hur det ser ut på gräsrotsnivå fanns det exempel på i senaste nummer av Kyrkpressen. Exemplet kom från Esse, där församlingen ägnat och ägnar tid och krafter åt att skapa vad som kunde kallas framförhållande diakoni. Alltså en diakoni som söker upp och erbjuder hjälper innan hjälpbehovet kanske blivit akut.

Församlingen planerar hur den kan agera innan den måste reagera. Detta i alla fall utan att vara påflugen. Som diakonissan Marianne Sandström uttrycker det: Initiativet måste komma från de berörda själva.

Sammantaget säger ärkebiskopen och diakonissan att det gäller att se till att de funktioner som ska vara till stöd och hjälp i svåra tider är uppdaterade så, att de verkligen kan användas.

Denna kyrkliga betoning kan utan svårigheter föras över på hela samhället. Om hjälpinsatser inte kan produceras och distribueras i tid till dem som behöver dem fördjupas gamla problem och nya skapas.
Då kyrkoherden i Esse, Kaj Granlund, uppmanar församlingens förtroendevalda att inte dra in på diakonin är han därför ute i ett mycket angeläget ärende.

Allmänt taget får man hoppas att de kyrkliga betoningarna, från ärkebiskop Paarma till diakonissan Söderström och kyrkoherde Granlund, samt många andra tas ad notam också då staten och kommunerna fattar sina sparbeslut.

Det är dock mera sannolikt än osannolikt att detta förblir en from förhoppning. Det som tyvärr ofta sker är att sådana som redan har det svårt får det ännu svårare. Och kanske ännu oftare: de som är på väg att få det svårt inte får den hjälp som de skulle behöva för att klara sig.

Det tragiska är att sparåtgärder som drabbar dem som behöver stöd är till skada både för dem som drabbas och för alla andra. Det därför att sådana sparåtgärder bli dyra på sikt.

Personer med fysiska och psykiska problem börjar inte må bättre av att de inte får den vård de behöver. Personer i behov av bostäder eller social omsorg far ännu mera illa av att de inte blir hjälpta och därmed blir det allt dyrare att ta hand om dem senare.

För att inte tala om alla negativa konsekvenser, ekonomiska och andra, av sämre eller helt uteblivna preventiva åtgärder.

Vi måste helt enkelt besparas kortsiktiga sparåtgärder som helt klart drabbar såväl enskilt som kollektivt.
Det förefaller bli allt viktigare att kyrkan och församlingarna går i spetsen för en förhoppningsvis allt bredare opinion till försvar för de utsatta. Också och inte minst just i spartider.

Det är med glädje man kan notera att så faktiskt också förefaller vara fallet.

Stig Kankkonen



Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32