Teologiska fakulteten behövs

Ledare. Teologiska fakultetens dekanus Ingvar Dahlbacka och biskop Gustav Björkstrand kommenterade i Kyrkpressen nr 8 förslaget att grunda tre vetenskapssektorer och ett antal kunskapsområden vid Åbo Akademi. 26.2.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Förslaget förklaras i dagens tidning av rektor Jorma Mattinen.

Där Dahlbacka och Björkstrand ser latenta faror för den teologiska utbildningen ser Mattinen huvudsakligen en administrativ reform som inte gäller forskningen och undervisningen.

Praktiskt taget all erfarenhet visar att administrativa, byråkratiska, reformer direkt eller indirekt har betydelse också för det innehållsliga. I det aktuella fallet alltså också för forskning och undervisning.

Därför vore det av största betydelse att detta erkänns av alla och att reformen går vidare så att man samtidigt med de administrativa bedömningarna också gör grundliga bedömningar av den administrativa reformens konsekvenser för det innehållsliga.

I fråga om TF finns det i princip två sätt att se på fakulteten. Det ena är att de flesta – kanske alla – ämnen som samlats under fakultetens tak och mellan dess väggar kan och bör delas upp på andra fakulteter. Det andra är att hävda att ämnena tillsammans bildar en enhet och helhet och att den helheten inte kan delas upp om man vill hålla fast vid en fullödig teologisk forskning och utbildning. Kort sagt är det fråga om att se fakulteten antingen som en lös sammansättning av åtskiljbara element eller som en struktur där de olika elementen är helt beroende av varandra. I det förra fallet anses delarna fungera också var för sig. I den senare ses de som helt beroende av varandra.

En viktig fråga är vem eller vilka som ska ges rätten att göra bedömningarna för teologins och TF:s del. Ges den rätten åt någon som ser på verkligheten med en administratörs ögon? Eller ges den åt någon som ser på verkligheten med utgångspunkt och mål i forskningen och undervisningen samt i hurdana teologer kyrkan och samhället i stort är betjänta av?

För kyrkan och konkret för Borgå stift har svaret på frågan stor betydelse. I sämsta fall kan det ju faktiskt gå så att den utbildning som ges inte motsvarar de krav som biskopsmötet för kyrkans del slagit fast som förutsättning för prästvigning. Och då står bland annat Borgå stift inför stora problem. I lite bättre fall kan det gå så att utbildningen formellt klarar ribban, men att nivån på den sammanlagda teologiska forskningen och undervisningen sjunker. I praktiken innebär det med till visshet gränsande sannolikhet dels att intresset för teologi avtar, dels att uppskattningen av teologer minskar.

Till de frågor som de som fattar beslut om reformen övertygande måste kunna besvara hör vilka fördelar och nackdelar en eventuell splittring av teologiska fakulteten leder till. Sedan gäller det att väga och bedöma för- och nackdelarna.

Och allt bör göras inte endast administrativt utan också och inte minst med tanke på den fortsatta teologiska forskningen och undervisningen.

Lösningar som eventuellt kan ge administrativa plus kan visa sig resultera i långa minus då de omsätts i den verklighet som bland annat också teologiska fakulteten har i uppgift att tjäna. Och det kan bli dyrt. Också för Åbo Akademi.

Stig Kankkonen



fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39