Rösträtt i kyrkoherdeval

Ledare. Ett kyrkoherdeval är en omständig process som drar ut på tiden i månader och i värsta fall år innan alla procedurer och besvärstider är över.
5.2.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Processen känns påfrestande både för de sökande och för de berörda församlingarna. Den måste förkortas.

Ett annat dilemma med valen är att de flesta som skulle få rösta inte gör det. Särskilt inte i större städer, medan intresset att välja sin herde ökar ju längre norrut i landet man kommer.

Uleåborgs stift har de bästa siffrorna i nutida kyrkoherdeval. Där var röstningsprocenten i medeltal 25,38 procent under val som avgjordes åren 2004–2006, i ett av valen var röstningsprocenten 54,5 procent. Borgå stift är nästbäst med ett medeltal på 24,44 procent, medan endast 7,2 procent röstade i Helsingfors stift.

Kyrkoherdarnas uppdrag har märkbart förändrats. Det andliga arbetet får allt mindre plats medan chefsrollen växer. För trettio år sedan klarade en kyrkoherde av förvaltningen på trettio procent av sin arbetstid, i dag tar den hälften. En kyrkoherde som arbetat i samma församling i tjugo år uttryckte det så att han inte längre har samma arbete.

Den utdragna valproceduren, folks ringa intresse att rösta i kyrkoherdeval, och att kyrkoherdens arbete förändrats så mycket, är några av orsakerna till att kyrkomötet år 2007 bad kyrkostyrelsen utarbeta en ändring av valsättet från folkval till indirekta val efter samma modell som redan praktiseras i kaplansvalen. Utredningen är nu klar och kommer upp till behandling i vårens kyrkomöte.

I det nya systemet skulle provpredikningarna slopas, domkapitlet skulle enbart ge utlåtande om kompetensen, och på så sätt skulle besvärsrätt finnas endast efter själva valet.

Bland fördelarna räknas att det skulle ge förtroendevalda mer råg i ryggen och på så vis öka kyrkovalens betydelse. Ett indirekt val blir även billigare, nuvarande system kostar mellan  2 500-28 000 euro.

Men ett kyrkoherdeval i kyrkofullmäktige eller kyrkoråd ger inte samma chans till publicitet om församlingen och dess verksamhet som vi nu har.

Efter några månader vet vi hur kyrkomötet vill gå vidare. Det är inte sagt att beställningsarbetet längre smakar. För två år sedan var det inte lika många som skrev ut sig ur kyrkan som i dag. Nu är det inte läge att minska medlemmarnas möjligheter att påverka. Detta är inte den reform som kyrkan behöver mest just nu.

Kyrklig rösträtt är viktig för varje enskild medlem som utnyttjar den. Procenter säger inte allt.

Kerstin Haldin-Rönn

 

Ledarstick: 

Kyrkans informationsmiss

Efter kyrkostyrelsens senaste möte gick kyrkans egen informationscentral ut bland annat med uppgifterna att ”kyrkostyrelsen föreslår för kyrkomötet att kyrkoherdevalet blir ett indirekt val” och att ”plenum röstade i frågan och godkände förslaget med rösterna 8-4”.

I själva verket var det så, att kyrkostyrelsen pliktskyldigt levererade den vara som kyrkomötet 2007 hade beställt. Av allt att döma dessutom med långa tänder.Hade beställningen varit ett betänkande gällande kyrkoherdeval med två eller tre alternativ hade kyrkostyrelsen levererat ett sådant.

I det aktuella fallet kan kyrkostyrelsen alltså ses som en varuproducent och som sådan har den levererat en fullgod vara. Däremot har kyrkostyrelsen inte tagit ställning till huruvida varan är lämplig för det avsedda ändamålet eller inte. Det är en fråga för beställaren, kyrkomötet.

Vad omröstningen beträffar gällde den inte förslaget utan huruvida kyrkostyrelsen ska återremittera frågan till beredaren för ny beredning. Majoriteten svarade nej med motiveringen att förslaget var exakt det som beställningen hade gällt. Punkt och slut.
Den sammanlagda bild som allmänheten får på grund av de två grava missarna i informationen är följaktligen helt felaktig både i sak och i form. Detta dessutom i en fråga som i hög grad påverkar den allmänna inställningen till och uppfattningen om kyrkan.

Informationsmissar av detta slag har kyrkan inte råd med.

Stig Kankkonen
 

Kerstin Haldin-Rönn



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03