Nu börjar det – biskopsvalet

Ledare. Efter cirka nio månader, i slutet av september i år, har Borgå stift en ny biskop. 2.1.2009 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det innebär två saker. För det första att biskop Gustav Björkstrand har tio månader effektiv arbetstid kvar som stiftets herde. För det andra att stiftet har cirka ett drygt halvt år effektiv tid att diskutera och förbereda sig för valet av en ny herde.

För stiftets bästa är det viktigt att de två sakerna sköts separat och korrekt.
Den sittande biskopens arbete får inte störas av den valprocess som sakta men säkert nu kommer att gå upp i varv.
Den processen bör å andra sidan föras utan kopplingar eller hänvisningar till sittande biskop.

Inför senaste val betonades bland annat att diskussionerna inför biskopsvalet med fördel kunde föras så, att de först skulle gälla biskopens uppgifter och därefter vilka personer som kan tänkas ha de bästa förutsättningarna att sköta de uppgifterna.

Med uppgifter avses inte endast formella åligganden sådana de är formulerade i lag- och ordningsparagrafer, utan också uppgifter som har att göra med den allt synligare roll som biskoparna till exempel massmedialt har kommit att spela såväl teologiskt som samhälleligt.
Det gäller att försöka få fram en korrekt och bred helhetsbedömning av de direkta och indirekta krav som ställs på en biskop här och nu och de närmaste åren.
Kort sagt: för att kunna välja rätt person för uppdraget måste vi veta vad uppdraget innebär.

Naturligtvis vore det naivt att tro att det i val, det gäller också biskopsvalet, är möjligt att särskilja sak och person.
Med största sannolikhet kommer också nu en frejdig och ohämmad sammanblandning att ske. Det viktiga är att sammanblandningen inte blir sådan att biskopsämbetet ses och framställs på ett sätt som passar bäst in på den person som man personligen helst skulle se på biskopsstolen i Borgå.

Ordningen måste vara den motsatta. Ämbetet ska inte motsvara egenskaperna hos en bestämd person utan ämbetet ska definiera vilka egenskaper som är nödvändiga eller önskvärda.
Att det sedan finns helt olika bedömningar bland annat av teologiska och praktiska prioriteringar av vad detta innebär är klart.
Det är därför en bred och djup diskussion om biskopsämbetet och dess utövning behövs.

Eftersom biskopen väljs av elektorer som i sin tur har valts av församlingens förtroendevalda uppstår frågan vilken betydelse en diskussion utanför elektorskretsen kan ha.
Det bör medges att svaret på den frågan i hög grad är beroende av vilken roll de förtroendevalda samt de elektorer som de väljer tillmäter diskussionen.

Den enda rimliga och acceptabla utgångspunkten är att det finns en stor lyhördhet för argumenteringen i diskussionen och en stor beredskap att ta till sig av den.
Alla andra alternativ borde vara otänkbara och är oacceptabla i en folkkyrka som den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Biskopen är en biskop för alla medlemmar och därför har alla medlemmar rätt att säga hurudan biskop de vill ha.
Att alla inte i det rådande systemet har rätt att vara med och välja är en annan sak.
Vad det beträffar kan man i detta fall dessutom peka på att församlingsmedlemmarna i senaste församlingsval visste, eller borde ha vetat, att deras förtroendevalda också får i uppgift att välja elektorer för nästa biskopsval.

Kyrkpressen kommer för sin del tillsammans med er alla att göra sitt bästa för att engagera så många som möjligt i den process som i höst utmynnar i biskopsvalet.
Det vi alla kan göra är att be för valet och att kyrkans Herre ger Borgå stift den herde som behövs för att budskapet om synd, förlåtelse, evigt liv och salighet rent kan förkunnas och sakramenten rätt förvaltas.

Stig Kankkonen



tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

Kolumn. För ett drygt år sedan tog jag ett jättesprång ut i det okända. Jag sade upp mig från ett tryggt jobb med stabil inkomst för att i stället bli frilansande musiker och skådespelare och egenföretagare. 16.9.2025 kl. 09:56

bibeln. Vad väger tyngre i teologi och bibelsyn? Orden i sig? Eller den sak orden pekar på? Emeritusbiskop John Vikström lämnar en text till några biskopskolleger och till andra i kyrkan. Det är ett slags bokslut, skriver han. 11.9.2025 kl. 14:49

UNGDOMSKÖR. Niklas Lindvik är en av själarna i den evangeliska rörelsens musikliv. Han leder Slefs ”intervallkör” Evangelicum. 10.9.2025 kl. 17:43

METODISTKYRKAN. De finlandssvenska metodisterna använder rätten att avvika från samfundets internationella linje, som sedan 2024 bejakar samkönade äktenskap. 7.9.2025 kl. 11:51

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00