Julhälsning till Borgå stift

Kyrka. Julen är ljusets och glädjens högtid, skriver biskop Gustav Björkstrand i sin julhälsning till stiftet.
23.12.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

– Det är inte gåvorna i sig som är det viktigaste, utan de kärleksbevis som de förhoppningsvis är ett uttryck för, skriver Gustav Björkstrand i sin julhälsning till stiftet.

Två ord hör på ett alldeles speciellt sätt ihop med julen. Jag tänker på orden ljus och glädje. Redan i de gamla profetiska orden för julaftonen talas det om ett ljus för dem som bor i mörkrets land. I julevangeliet berättas om hur himlen öppnas över herdarna där de vaktar sin hjord. Mörkret försvinner och de får höra budskapet om en stor glädje, en glädje för hela folket. De vise männen vägleds av en stjärna när de söker den nyfödde judakungen. Också de ger barnet sin hyllning i glädje.

Visst behöver vi ljuset under årets mörkaste tid. Våra gator och parker pryds av olika ljussymboler. Många tänder ljusdekorationer på buskar och träd utanför sina hus eller på verandor. På landsbygden kan man se ljuskors av olika slag. Och när julaftonen kommer går vi till våra begravningsplatser och tänder ljus på våra käras gravar i tacksamhet över den vård och omtanke som de gav oss medan de levde.
En liten pojke kom för rätt länge sedan fram till mig och frågade: Får jag ljusglimten av dig i julklapp? Han tänkte på den lilla kalendern med namnet Ljusglimten som han hade fått en jul tidigare. För mig blev det en verklig predikan. Kommer jag att ge mina nära och kära, mina grannar och vänner en ljusglimt denna jul?

Visst är det fint att vi tänder ljus på våra gravar. Vi har all anledning att minnas dem som gått bort och som betytt så mycket för oss. Men minst lika stor orsak har vi att ge ljusglimtar till dem som vi just nu kommer i daglig kontakt med i våra hem, på arbetsplatserna, i vänkretsen. Det kan vi göra genom de gåvor som vi ger till varandra. Men yttre saker är kanske inte det viktigaste. Än mer betyder ljusglimten i form av omtanke, värme, uppmuntrande och uppskattande ord, det att vi verkligen bryr oss om varandra. Alldeles särskilt borde vi den här julen tänka på dem som ingen annan minns, de ensamma, de gamla, våra okända medmänniskor långt borta som saknar det allra nödvändigaste: mat, vatten, tak över huvudet, mediciner för sjukdomar och möjlighet till skolgång och yrkesutbildning som kunde ge ett arbete.

Om vi förmedlar ljusglimtar till varandra på det här sättet, då fylls både de som får dem och vi själva av glädje. För ljuset och glädjen hör ihop. Om gåvorna vi får inte ges till oss av ett glatt hjärta, fyller de oss med tomhet, hur värdefulla de än skulle vara. För det är inte gåvorna i sig som är det viktigaste, utan de kärleksbevis som de förhoppningsvis är ett uttryck för.

I julhelgens evangelietexter talas det mycket om både ljus och glädje. De förknippas framför allt med de gåvor som det nyfödda barnet skall förmedla: syndernas förlåtelse, gemenskap med Gud och människor och det eviga livets hopp. Jesus säger själv att han är världens ljus och att den som följer honom inte skall vandra i mörkret utan ha livets ljus. Han kan fylla oss med ljus och glädje också den här julen när vi samlas i våra kyrkor, sjunger våra julpsalmer och tar emot den frid som endast han till fullo kan skänka.

I en gammal medeltida hymn från 13-talet sjunger vi:

När herdar, samlade kring sin hjord,
om natten höll vaka i hagen,
med häpnad hörde de ängelns ord,
såg himmelen lysa som dagen.
”Stor fröjd åt er förkunnar jag,
stor fröjd åt alla, ty i dag
är Frälsarn född, den ende,
Guds egen Son av Davids hus.
Se, ljuset av Guds klarhets ljus
för alla folk han tände.


Må Gud välsigna vår advents- och jultid med ljus och glädje!

Borgå i december 2008.
Gustav Björkstrand

Gustav Björkstrand



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00

KYRKOMÖTET. Liberala storstadspräster öppnade debatten om samkönad vigsel i kyrkomötet. Biskoparnas kompromiss om dubbel äktenskapssyn fick stöd – men också kritik från både regnbågsfronten och de konservativa. 15.5.2024 kl. 10:35

musik. De närmaste dagarna många båten eller flyget till Sverige inför Taylor Swifts konserter i Stockholm. Varför börjar man lyssna till världens bästsäljande artist, Taylor Swift? Sofia Torvalds skriver om hur hon trillade ner i kaninhålet. 16.5.2024 kl. 11:51

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43