Sänkt kyrkoskatt i många församlingar

Kyrka. Den kyrkoskatt som medlemmarna i evangelisk-lutherska kyrkan betalar sänks i 49 församlingsekonomier i början av år 2009. Vanligen beror sänkningen på församlingssammanslagningar. 3.12.2008 kl. 00:00

Församlingssamgångar sänker kyrkoskattens vägda medeltal i hela landet. Nästa år är medeltalet 1,32 procent efter att ha varit 1,33 procent under flera år.

Det finns nu 388 församlingsekonomier inom evangelisk-lutherska kyrkan. Med församlingsekonomier avses självständiga församlingar som har egen ekonomiadministration eller kyrkliga samfälligheter som består av flera församlingar. År 2009 sjunker antalet församlingsekonomier till 328 på grund av sammanslagningar av församlingar. Samtidigt sjunker församlingarnas antal från 515 till 466.

Höjningar och sänkningar

Under de senaste åren har församlingsmedlemmarna på Iniö betalt den högsta kyrkoskatten. Deras kyrkoskatt sjunker mest, med en procent, i början av nästa år. De betalar då 1,25 procent i kyrkoskatt. Iniö går sammanslås med Pargas svenska församling samt Houtskärs, Korpo och Nagu församlingar. Den nya församlingens namn blir Väståbolands svenska församling.

Den största höjningen av kyrkoskatten, med 0,25 procent, sker på det område som omfattar nuvarande Valkealan seurakunta. Församlingen i Valkeala sammanslås med församlingen i Kouvola och skatteprocenten blir 1,5.Kyrkoskatten stiger i allt som allt tretton nuvarande församlingsekonomier.

Mellan en och två procent

Den högsta kyrkoskatten, två procent, betalar man nästa år i cirka tio församlingsekonomier. De är Ålands södra och Ålands norra skärgårdsförsamlingar, Eckerö, Karijoki, Konnevesi, Oravais, Ristijärvi och Sund-Vårdös församlingar samt i de kyrkliga samfälligheterna i Kristinestad och Kronoby.

Den lägsta kyrkoskatten, en procent, betalar man fortsättningsvis i de kyrkliga samfälligheterna i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla, i Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet samt i rikssvenska Olaus Petri församlingen och Tyska församlingen som båda hör till Borgå stift.

KT



litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56