Stiftets strategi presenterades

Kyrka. Utmaningarna i Borgå stift är många och stora, men det finns också resurser att möta dem. Men vi måste göra det tillsammans. Det är enligt stiftsdekan Sixten Ekstrand något av kontentan i den strategi för stiftet som presenterades på stiftsdagarna i Jakobstad. 17.11.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Gruppen bakom strategiförslaget har bestått av Sixten Ekstrand, ordförande Juanita Fagerholm-Urch, Jockum Krokfors, Robert Lemberg, Virva Nyback, Lucas Snellman och Yvonne Terlinden, av arbetsgruppen utsedd sekreterare.

Christa Mickelsson

Robert Lemberg och Virva Nyback.

Christa Mickelsson

– För strategiarbetsgruppens del är uppdraget slutfört, men inte minst för stiftsfullmäktige är dokumentet ett startskott för vidare behandling av strategifrågor, understryker stiftsdekan Sixten Ekstrand, som varit ordförande för gruppen.

I december 2007 tillsatte biskop Gustav Björkstrand en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta en strategi för Borgå stift fram till år 2015. Senaste veckoslut presenterade gruppen resultatet av sitt arbete.

I strategidokumentet tas avspark i den samhälleliga och allmänna verklighet som också Borgå stift verkar i. Och redan där ser gruppen många, stora och svåra utmaningar.

Strukturomvandling

Det finländska samhället har under efterkrigstiden genomgått en strukturell omvandling från en agrart dominerad näringsstruktur till dagens postmoderna samhälle där flertalet arbetar i tillväxtområdena i södra Finland. Urbaniseringen har också skapat en social rotlöshet bland de nyinflyttade i städerna.

Arbetsgruppen konstaterar också att samhället präglas av en splittrad värdegrund där olika synsätt och ideologier lever sida vid sida. Det solidariska tänkandet har gradvist försvagats och ersatts av en mera självisk livsstil, där den egna karriären och vikten av självförverkligande kraftigt betonas.

– Allt detta har konsekvenser också för Borgå stift, påminner Ekstrand.

Strukturomvandlingen leder till ytterligare sammanslagningar och då blir majoritetsspråket i de nya, större samfälligheterna i de flesta fall finska, understryker han.

Enligt Ekstrand och arbetsgruppen kommer samfälligheterna också att få större tyngd i relation till stiften.

– I nybildade kommuner med finsk majoritet kan den svenska identiteten och känslan för den egna orten försvagas. Då accentueras den lokala församlingens roll som garant för den andliga och språkliga identiteten, skriver arbetsgruppen.

Möta utmaningar tillsammans

Samtidigt med de strukturella och organisatoriska utmaningarna påminner arbetsgruppen om de utmaningar som har att göra med det som den kallar ”den ökande teologiska polariseringen”.

Så här står det i strategidokumentet: Den ökande teologiska polariseringen konkretiseras bland annat i ämbetsfrågan och diskussionen om homosexualiteten. På sikt kan den här polariseringen splittra stiftet. Från konservativt håll och från en del väckelserörelser riktas i dag en kraftig kritik mot stiftets ledning, med biskop och domkapitel i spetsen.

Kritiken har dels en teologisk udd, dels berör den enskilda beslut som till exempel domkapitlet fattat. Denna kritik bör tas på allvar och seriösa diskussioner om väckelserörelsernas plats och uppgift i stiftet bör föras.

– Samtidigt finns det skäl också för kritikerna att granska de egna argumentens bärighet och de konsekvenser dessa har för sammanhållningen i stiftet och för stiftet som en del av rikskyrkan.

Ekstrand konstaterar att arbetsgruppen noga övervägde om man skulle ta med de smärtpunkter som finns i stiftet.

– Vi beslöt att göra det eftersom det är en del av den verklighet vi lever i.

I strategiplanen finns både allmänna antydningar om hur utmaningarna ska mötas och mera konkreta recept.

– En viktig gemensam nämnare är att vi bör möta utmaningarna tillsammans, understryker Ekstrand. Det viktiga är att alla aktörer i stiftet engageras och samarbetar för gemensamma mål. Därför är det viktigt att vi träffas och diskuterar utmaningarna gemensamt och att vi kan göra det oberoende av till exempel teologiska meningsskiljaktigheter.

Stig Kankkonen/KT



kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37