Fler vill jobba frivilligt i kyrkan

Kyrka. – Jag behövde och fick hjälp, nu vill jag hjälpa andra. 12.11.2008 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn

– Jag hjälper så gärna till på diakoniluncherna, säger Maj-Britt Kolehmainen, nybliven pensionär.


I kyrkans fyraårsberättelse framkommer att folk värdesätter kyrkans hjälparbete och själva gärna vill delta. Frivilligt diakoniarbete lockar mest. I fjol deltog över 28 300 personer i olika diakonala uppgifter.

Maj-Britt Kolehmainen i Vasa är en av dem.

– Jag är uppväxt med att hjälpa andra, säger hon. Men under en lång period av livet tog arbete och familjeliv nästan all tid. Jag har också gått genom djupa och dystra år när jag behövde hjälp av andra. Det kändes inte så bra att bara ta emot. Jag ville gärna i min tur vara någon till hjälp.

Hon funderade vad hon kunde göra, pengar hade hon inte att dela med sig av. Men hon började ge blod och hjälpa till på Frälsningsarméns lopptorg.

– Och när jag fick veta att Vasa svenska församling behövde hjälp vid matbespisningen på pensionärs- och diakoniluncherna så gick jag med där. Jag gör det så gärna. Jag vet vad diakoniluncherna betyder, jag har själv fått hjälp av dem.

Utmaning att hitta uppgifter

Gerd Erickson, tf ledande diakon i Vasa svenska församling säger att man de senaste åren fått allt fler som erbjuder sig att göra frivilligarbete inom diakonin.

– Men det är inte alltid så lätt att hitta de rätta uppgifterna för var och en.

Det är en utmaning som församlingarna får ta sig an, för i kyrkans fyraårsberättelse framgår att många fler än de som hittat en uppgift i församlingen skulle vilja ha en. Att få hjälpa intresserar i huvudsak 15–34-åringar.

På finskt håll sprids en rörelse som kallas Med stort hjärta. Det handlar om kyrkliga samfälligheter som bildat ”frivilligbanker” där de som behöver hjälp och de som vill hjälpa kan nå varandra. Det kan vara ungdomar, invandrare eller egenvårdare som behöver väntjänster. Sådana banker finns i flera större städer. Mer info om dem finns på adressen www.suurellasydamella.fi

Kerstin Haldin-Rönn



GUDSBILD. Journalisten Sofia Torvalds skrev i realtid en bok om sin depressionsvinter. Den tiden förändrade hennes bild av Gud. 16.8.2022 kl. 19:00

FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00