Orsak till både oro och glädje

Kyrka. På kyrkomötet diskuterades i dag kyrkans senaste fyrårsberättelse, som visar att förtroendet för kyrkan är stort men att utskrivningen fortgår. 4.11.2008 kl. 00:00

Finländarnas förtroende för kyrkan har tydligt stigit sedan början av nittiotalet.

Finländarnas förtroende för kyrkan har tydligt stigit sedan början av nittiotalet.

Några större överraskningar innehåller kyrkans senaste fyraårsberättelse inte, enligt Kimmo Kääriäinen, chef för Kyrkans forskningscentral som gör berättelserna.

– Siffrorna har redan en längre tid visat att kyrkan har allt svårare att samla människor till gudstjänster och tillställningar av olika slag, konstaterar han.

Den trenden har en längre tid varit negativ och utvecklingen har förstärkts ganska kraftigt under de senaste åren. En grafisk kurva, som inte bara dalar utan snarare störtdyker, beskriver utvecklingen för kyrkliga vigslar. År 2000 uppgick de till 80 procent av det totala antalet vigslar. År 2007 var siffran nere i 60 procent.

– Det här är direkt dramatiskt, sammanfattar Kääriäinen.

Rent allmänt ger den aktuella berättelsen många orsaker till eftertanke, men också till glädje.

Glädjande är att förtroendet för kyrkan har ökat sedan 1990-talet, vilket ger positiva förutsättningar för arbetet.

Dra nytta av berättelsen

Kyrkomötet förde i dag, tisdag, en remissdiskussion om kyrkans fyraårsberättelse.

Ombuden lyfte fram behovet av att mera systematiskt kartlägga kyrkans framtidsutmaningar på basen av fyraårsberättelsen. Inom flera verksamhetsområden efterlystes en aktiv och förebyggande verksamhet istället för ett reaktivt sätt att verka.

– De strukturförändringar i församlingarna som skett under den aktuella tidsperioden kommer under de kommande åren att påverka kyrkan mer än nu, sade kyrkostyrelsens kanslichef Risto Junttila.

Biskop Gustav Björkstrand frågade sig hur man drar nytta av fyraårsberättelsen på rikskyrklig, stifts- och församlingsnivå.

– Ge stiftsfullmäktige i uppdrag att analysera vad fyraårsberättelsen ger stiftets del, sade Björkstrand.

Bland dem som lyfte fram en mera konkret fråga i fyraårsberättelsen fanns folkhögskolerektorn Teuvo V. Riikonen från Nyslott. Han var bekymrad över den låga andelen män som utbildar sig till kyrkliga yrken och arbetar i församlingarna.

– Vi måste fästa uppmärksamhet vid rekryteringen av män och satsa på det traditionella församlingsarbetet bland pojkar, sade Riikonen.

Kyrkomötet remitterade framställningen till allmänna utskottet, som skall begära utlåtande av ekonomiutskottet och förvaltningsutskottet.
 

Stig Kankkonen/KT



litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56