Orsak till både oro och glädje

Kyrka. På kyrkomötet diskuterades i dag kyrkans senaste fyrårsberättelse, som visar att förtroendet för kyrkan är stort men att utskrivningen fortgår. 4.11.2008 kl. 00:00

Finländarnas förtroende för kyrkan har tydligt stigit sedan början av nittiotalet.

Finländarnas förtroende för kyrkan har tydligt stigit sedan början av nittiotalet.

Några större överraskningar innehåller kyrkans senaste fyraårsberättelse inte, enligt Kimmo Kääriäinen, chef för Kyrkans forskningscentral som gör berättelserna.

– Siffrorna har redan en längre tid visat att kyrkan har allt svårare att samla människor till gudstjänster och tillställningar av olika slag, konstaterar han.

Den trenden har en längre tid varit negativ och utvecklingen har förstärkts ganska kraftigt under de senaste åren. En grafisk kurva, som inte bara dalar utan snarare störtdyker, beskriver utvecklingen för kyrkliga vigslar. År 2000 uppgick de till 80 procent av det totala antalet vigslar. År 2007 var siffran nere i 60 procent.

– Det här är direkt dramatiskt, sammanfattar Kääriäinen.

Rent allmänt ger den aktuella berättelsen många orsaker till eftertanke, men också till glädje.

Glädjande är att förtroendet för kyrkan har ökat sedan 1990-talet, vilket ger positiva förutsättningar för arbetet.

Dra nytta av berättelsen

Kyrkomötet förde i dag, tisdag, en remissdiskussion om kyrkans fyraårsberättelse.

Ombuden lyfte fram behovet av att mera systematiskt kartlägga kyrkans framtidsutmaningar på basen av fyraårsberättelsen. Inom flera verksamhetsområden efterlystes en aktiv och förebyggande verksamhet istället för ett reaktivt sätt att verka.

– De strukturförändringar i församlingarna som skett under den aktuella tidsperioden kommer under de kommande åren att påverka kyrkan mer än nu, sade kyrkostyrelsens kanslichef Risto Junttila.

Biskop Gustav Björkstrand frågade sig hur man drar nytta av fyraårsberättelsen på rikskyrklig, stifts- och församlingsnivå.

– Ge stiftsfullmäktige i uppdrag att analysera vad fyraårsberättelsen ger stiftets del, sade Björkstrand.

Bland dem som lyfte fram en mera konkret fråga i fyraårsberättelsen fanns folkhögskolerektorn Teuvo V. Riikonen från Nyslott. Han var bekymrad över den låga andelen män som utbildar sig till kyrkliga yrken och arbetar i församlingarna.

– Vi måste fästa uppmärksamhet vid rekryteringen av män och satsa på det traditionella församlingsarbetet bland pojkar, sade Riikonen.

Kyrkomötet remitterade framställningen till allmänna utskottet, som skall begära utlåtande av ekonomiutskottet och förvaltningsutskottet.
 

Stig Kankkonen/KT



Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47