Missionens mission

Ledare. Efter många försök och år av arbete håller kyrkans första egentliga missionsstrategi som bäst på att finslipas i en arbetsgrupp under ledning av Lappobiskopen Simo Peura. I början av december torde resultatet av arbetet kunna överlämnas till i sista hand kyrkostyrelsen. 30.10.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Hur strategipappret ser ut återstår följaktligen att se. Det man i alla fall redan nu torde kunna säga är att frågan inte kommer att vara om kyrkan ska ha missionsarbete, utan hur det arbetet ska se ut, utformas och organiseras.

Jesu missionsbefallning i Matteusevangeliet 28:16-20 sammanfattar kyrkans övergripande uppgift: att göra alla människor i hela världen till Hans lärjungar. Medlen är att döpa dem och att lära dem att hålla buden.
Med tanke på hur ordet mission i dag används som synonym till uppgift kan man alltså säga att detta är missionens mission. Och att mission är kyrkans mission.

Ur ett mänskligt perspektiv såg uppgiften säkert helt omöjlig ut då den gavs åt de första missionärerna, lärjungarna. Det var fråga om ”Misson impossible”.
Men så fick de inte heller sin mission av en uppdragsgivare som därefter drog sig tillbaka och började invänta resultat.
En viktig del av missionsbefallningen lyder ”och jag är med er alla dagar till tidens slut”, vilket är det samma som till dess att uppgiften är slutförd, till den dag då kyrkans Herre kan konstatera ”mission completed”.

Ännu är vi inte där och därmed står kyrkans mission fast.
Under rubriken ”Förändrade missionsfält utmanar” beskrivs i senaste nummer av Kyrkpressen utmaningar och problem för och i dagens missionsarbete. Den allmänna bilden är att mycket förändrats och det dessutom på många olika sätt.
De största förändringarna har att göra med ett sjunkande antal missionärer, med missionärernas ovillighet att binda sig för längre tid och sist men inte minst med radikalt förändrade förhållanden på de traditionella ”missionsfälten”.

De organisationer och personer som arbetar med missionen är varken bättre, sämre eller annorlunda än andra människor.
Det innebär bland annat att rutiner och traditioner inte alltid endast är till stöd och inspiration för arbetet, utan också kan bli hinder för ett nödvändigt nytänkande.

Till det värsta som kan hända rent allmänt taget är att man håller fast vid hur man alltid har gjort även om världen omkring en förändrats totalt.
Men katastrofalt kan det också vara att låta förändrade förhållanden styra arbetet så att man glömmer eller tonar ner sin ursprungliga mission.
För alla de organisationer som arbetar inom missionssektorn gäller följaktligen att söka de rätta proportionerna mellan tradition och förnyelse. Och det måste göras utgående från missionens mission: att göra människor till Jesu lärjungar.

Även om det kanske låter självklart är det inte alltid lätt och kanske inte ens alltid lätt att komma ihåg. Det är så mycket som kunde göras och det är så mycket som det känns nödvändigt att göra.
Kyrkan och missionsorganisationer är i den situationen att de alltid kunde göra mera och aldrig kan göra nog. Då måste man prioritera och det är utgående från den givna uppgiften som prioriteringarna måste göras.

Som alltid då det gäller att prioritera finns det delade meningar. Så också då det gäller prioriteringarna inom missionen.
Är det till exempel riktigt att prioritera stödet till redan etablerade kyrkor och församlingar eller borde de resurser som används där hellre användas direkt för traditionell ”förkunnelsemission” till människor som inte nåtts av det kristna budskapet?
Andra viktig och svåra prioriteringsfrågor har att göra med konkreta insatser. Vad ska till exempel räknas som mission och vad är mera allmän humanitär verksamhet?

En aktuell fråga för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är också vem eller vilka som i kyrkans namn får bedriva mission. Också den frågan behandlas i det strategipapper som är under vardande.
Biskop Peuras preliminära besked (se mera på nyhetsplats) att strategin också i fortsättning bygger på missionsorganisationernas arbete är glädjande. Försök i andra länder att centralisera och byråkratisera missionen manar inte till efterföljd.

Men än är detta projekt inte i land. Nu är det ”fältet” som har att avgöra om den utarbetade missionsstrategin och avtalen mellan kyrkostyrelsen och missionsorganisationerna kan godkännas eller inte.
Det är att hoppas på ett ja och de som eventuellt överväger att säga nej måste inse sitt ansvar bland annat genom att besvara frågan: vad i stället?

Stig Kankkonen



bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36