Paarma vill ha klarare linje

Kyrka. Biskoparnas uttalande 2001 om den just då godkända partnerskapslagen var ett försvar av det traditionella äktenskapet och en uppmaning till kyrkligt anställda ”att leva i enlighet med den traditionella undervisningen”. Enligt ärkebiskop Jukka Paarma behövs en uppdatering av ställningstagandet och en sådan är på väg. 10.9.2008 kl. 00:00

Illustration: Wilfred Hildonen

Åtminstone fyra kvinnliga präster har valt att registrera sitt homosexuella parförhållande. Den senaste registreringen skedde för några veckor sedan och den tidigare senaste år. Registreringarna verkar strida mot det uttalande där biskoparna slår fast att kyrkan förutsätter att dess egna anställda lever i enlighet med den traditionella undervisningen.

Utlåtandet gäller, men ...

Markeringen om de kyrkligt anställda kommer omedelbart efter att biskoparna i det aktuella dokumentet konstaterat att den nya lagen inte föranleder kyrkan att införa kyrkliga förrättningar som gäller homosexuella parförhållanden. Det stycket kan enligt vissa tolkningar vara nyckeln till begreppet ”den traditionella undervisningen”.

– Biskoparna diskuterade inte uttryckligen kyrkligt anställdas eventuella registrerade parförhållanden. Men ställningstagandet av de biskopar som verkade då gäller fortfarande. Det har ju inte tagits tillbaka. Det är emellertid inte juridiskt bindande och därför finns det inte mycket att göra, säger Paarma

Paarma understryker i alla fall att ställningstagandet är biskoparnas pastorala råd till prästerna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

– Och i själva verket tolkar jag saken så, att detta tillsammans med biskoparnas tidigare skrift Kasvamaan yhdessä (1984) i dag är kyrkans linje, understryker ärkebiskopen.

– Utgående från detta kan biskoparna i sina respektive stift överväga vilka åtgärder de skrider till.

Ny situation

På frågan om den nu uppkomna situationen med åtminstone två registrerade homosexuella partnerskap mellan präster påkallar något nytt ställningstagande från kyrkans sida svarar ärkebiskop Paarma:

– Ett partnerskapsställningstagande av biskoparna eller kyrkomötet är nödvändigt. Så har ju också kyrkomötet gett biskopsmötet i uppdrag att noggrant förbereda ärendet.

Det skedde samtidigt som kyrkomötet sade nej till initiativ om ett förbud för kyrkligt anställda att leva i registrerat partnerskap. Enligt ärkebiskopen har kyrkomötet därmed inte sagt nej till homosexuella parförhållanden för kyrkligt anställda och därför kan de på basis av den allmänna lagstiftningen leva i registrerat partnerskap.

Paarma påminner samtidigt om att en arbetsgrupp ska vara klar att föra partnerskapsärendet till
biskopsmötet innan året är slut. Det innebär att kyrkan lever i något av ett interregnum där allmän lag och pastorala råd inte nödvändigtvis är ett till ett.

– Som vi vet från kristenhetens olika kyrkor är detta ingen lätt fråga. Den är sammankopplad med många känsloladdade fördomar som i hög grad försvårar en grundlig teologisk diskussion i vår kyrka, säger Paarma.

Pastoral vägledning

Efter biskoparnas gemensamma uttalande i oktober 2001 gav åtminstone biskoparna i Helsingfors och Tammerfors stift sina präster riktlinjer som är samstämmiga med utlåtandet. Det skedde i februari 2002.

Också biskop emeritus Erik Vikström tog efter riksdagens ja till partnerskapslagen ställning i frågan. I en intervju i Kyrkpressen konstaterade han bland annat att kyrkan kan ställa sådana krav på sina anställda som avviker från det som lagen ger rätt till.

Vikström hänvisade som exempel till katolska kyrkans krav på celibat för sina präster och till den ortodoxa kyrkans krav att dess biskopar inte är gifta. Han betonar att detta inte är ett ställningstagande till äktenskapet som sådant.

– Det är bara kyrkans ordning att prästerna lever i celibat och att biskoparna inte är gifta. Hos oss är det så att kyrkligt anställda inte lever i homosexuella eller lesbiska partnerskap. Det är den linje som kyrkan har haft och om den har det rått konsensus, säger han i intervjun.

Stig Kankkonen



kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37