Paarma vill ha klarare linje

Kyrka. Biskoparnas uttalande 2001 om den just då godkända partnerskapslagen var ett försvar av det traditionella äktenskapet och en uppmaning till kyrkligt anställda ”att leva i enlighet med den traditionella undervisningen”. Enligt ärkebiskop Jukka Paarma behövs en uppdatering av ställningstagandet och en sådan är på väg. 10.9.2008 kl. 00:00

Illustration: Wilfred Hildonen

Åtminstone fyra kvinnliga präster har valt att registrera sitt homosexuella parförhållande. Den senaste registreringen skedde för några veckor sedan och den tidigare senaste år. Registreringarna verkar strida mot det uttalande där biskoparna slår fast att kyrkan förutsätter att dess egna anställda lever i enlighet med den traditionella undervisningen.

Utlåtandet gäller, men ...

Markeringen om de kyrkligt anställda kommer omedelbart efter att biskoparna i det aktuella dokumentet konstaterat att den nya lagen inte föranleder kyrkan att införa kyrkliga förrättningar som gäller homosexuella parförhållanden. Det stycket kan enligt vissa tolkningar vara nyckeln till begreppet ”den traditionella undervisningen”.

– Biskoparna diskuterade inte uttryckligen kyrkligt anställdas eventuella registrerade parförhållanden. Men ställningstagandet av de biskopar som verkade då gäller fortfarande. Det har ju inte tagits tillbaka. Det är emellertid inte juridiskt bindande och därför finns det inte mycket att göra, säger Paarma

Paarma understryker i alla fall att ställningstagandet är biskoparnas pastorala råd till prästerna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

– Och i själva verket tolkar jag saken så, att detta tillsammans med biskoparnas tidigare skrift Kasvamaan yhdessä (1984) i dag är kyrkans linje, understryker ärkebiskopen.

– Utgående från detta kan biskoparna i sina respektive stift överväga vilka åtgärder de skrider till.

Ny situation

På frågan om den nu uppkomna situationen med åtminstone två registrerade homosexuella partnerskap mellan präster påkallar något nytt ställningstagande från kyrkans sida svarar ärkebiskop Paarma:

– Ett partnerskapsställningstagande av biskoparna eller kyrkomötet är nödvändigt. Så har ju också kyrkomötet gett biskopsmötet i uppdrag att noggrant förbereda ärendet.

Det skedde samtidigt som kyrkomötet sade nej till initiativ om ett förbud för kyrkligt anställda att leva i registrerat partnerskap. Enligt ärkebiskopen har kyrkomötet därmed inte sagt nej till homosexuella parförhållanden för kyrkligt anställda och därför kan de på basis av den allmänna lagstiftningen leva i registrerat partnerskap.

Paarma påminner samtidigt om att en arbetsgrupp ska vara klar att föra partnerskapsärendet till
biskopsmötet innan året är slut. Det innebär att kyrkan lever i något av ett interregnum där allmän lag och pastorala råd inte nödvändigtvis är ett till ett.

– Som vi vet från kristenhetens olika kyrkor är detta ingen lätt fråga. Den är sammankopplad med många känsloladdade fördomar som i hög grad försvårar en grundlig teologisk diskussion i vår kyrka, säger Paarma.

Pastoral vägledning

Efter biskoparnas gemensamma uttalande i oktober 2001 gav åtminstone biskoparna i Helsingfors och Tammerfors stift sina präster riktlinjer som är samstämmiga med utlåtandet. Det skedde i februari 2002.

Också biskop emeritus Erik Vikström tog efter riksdagens ja till partnerskapslagen ställning i frågan. I en intervju i Kyrkpressen konstaterade han bland annat att kyrkan kan ställa sådana krav på sina anställda som avviker från det som lagen ger rätt till.

Vikström hänvisade som exempel till katolska kyrkans krav på celibat för sina präster och till den ortodoxa kyrkans krav att dess biskopar inte är gifta. Han betonar att detta inte är ett ställningstagande till äktenskapet som sådant.

– Det är bara kyrkans ordning att prästerna lever i celibat och att biskoparna inte är gifta. Hos oss är det så att kyrkligt anställda inte lever i homosexuella eller lesbiska partnerskap. Det är den linje som kyrkan har haft och om den har det rått konsensus, säger han i intervjun.

Stig Kankkonen



kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00