Utanför protokollet

Ledare. Den kommentar som Esbobiskopen Mikko Heikka har gett med anledning av att en präst i hans stift välsignat ett registrerat parförhållande mellan två kvinnor är principiellt intressant och viktig. 31.7.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Heikka hänvisar till ett liknande fall i Helsingfors stift. Domkapitlet där konstaterade att det hade varit fråga om enskild själavård och ingen kyrklig förrättning och att handlingen därför inte föranledde vidare åtgärder.

Biskop Heikka säger att den tolkningen och det beslutet kommer att beaktas när det nu aktuella fallet blir föremål behandling i Esbo domkapitel.

Detta är ett blinkande grönt ljus för varje präst som så vill att välsigna samkönade parförhållanden. Rätten möjliggörs i och med att välsignelsen placeras i mappen ”enskild själavård” och inte i mappen ”kyrklig förrättning”.

Välsignelsen sker så att säga ”utanför protokollet”, enligt vilket kyrkan endast välsignar äktenskap mellan man och kvinna. Det ställningstagandet slogs fast av ett nästan enhälligt kyrkomöte år 2003 och är alltså det som prästerna har att hålla sig till.

Det som nu i praktiken håller på att ske är att företrädarna för synen att kyrkan bör välsigna samkönade parförhållanden etablerar sin syn och köksvägen gör den till norm.

Det vore nämligen snarast ett under om någon biskop eller något domkapitel efter beslutet i Helsingfors och efter ett sannolikt liknande beslut i Esbo säger nej till tolkningen att välsignelse av samkönade parförhållanden är ”enskild själavård” och ingenting annat.

Men i kyrkan tror vi ju på under, så varför inte.

Att det här är fråga om verbal akrobatik och kyrklig uppfinningsförmåga i den högre skolan torde – oberoende av hur man förhåller sig till själva saken – stå klart för alla.

Om en präst i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inför en samling vänner och bekanta välsignar ett samkönat parförhållande, och det dessutom sker i kyrkliga utrymmen, är det knappast ägnat att stärka kyrkan trovärdighet att beskriva händelsen som ”enskild själavård”. Då är det fråga om något helt annat än det som kyrkan lär i fråga om att ja ska vara ja och nej ska vara nej.

I relation till kyrkans problem med skillnaderna i ämbetssyn blir den kyrkliga verbala akrobatiken och uppfinningsförmågan i det nu aktuella fallet ännu intressantare.

I ämbetssynsfrågan kan biskopar och domkapitel knappast sägas ha visat prov på en uppfinningsförmåga som skulle göra samlevnaden mellan kvinnoprästförespråkare och -motståndare möjlig. Detta sagt utan all annan jämförelse mellan de två frågorna.

Vad själva substansfrågan beträffar – alltså välsignelse eller inte av samkönade parförhållanden – finns det säkert orsak att återkomma. Den har ju behandlats tidigare på denna plats, men lämnas här och nu utanför reflektionerna.

Stig Kankkonen



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37