Vila är mer än avkoppling

Människa. ”Om ingen frågar mig vad vila är så vet jag. Men om någon frågar mig vet jag det inte.” Liksom Augustinus reflekterade över tiden har Margareta Asp funderat på fenomenet vila. 9.7.2008 kl. 00:00

Sofia Jernström

Vila är inte lika med overksamhet, visar Margareta Asps forskning. Rätt slags aktiviteter kan också innebära återhämtning.

 

 

– Vi tar vila som något självklart, men vet vi egentligen vad det är och hur vi skapar förutsättningar för vila? frågar Margareta Asp, som ägnat flera år åt viloforskning.

Hon är lektor i vårdvetenskap på Mälardalens högskola i Eskilstuna, Sverige. Intresset för vila som ett tema väcktes när hon arbetade som sjuksköterska.

– Vila är en förutsättning för att patienter ska tillfriskna. Men hur kan vi möjliggöra vila om vi inte vet vad det innebär?

Vilja, känsla och handling

I sin forskning har hon intervjuat män och kvinnor i olika åldrar och frågat vad vila är för dem. Hon har sedan analyserat vilan fenomenologiskt, utgående från deras upplevelser.

– Det som kännetecknar vila är att personen upplever en harmoni i vilja, känsla och handling. I praktiken betyder det här att man både vill och kan göra något, att man fylls av lust att göra det.

Det här betyder att vila kan inbegripa olika formera av aktivitet, och inte automatiskt handlar om att ligga i sängläge. Asp betonar också hur viktig miljön och kontakten mellan människor är.

– Ett villkor för vila är att människan bejakas utan bedömning. Det här uppnås i en kravlös och tillåtande miljö där man kan slappna av och vara sig själv.

Om vila kan innebära aktiviteter, kan man då också finna vila i arbetsuppgifter?

– Ja, visst kan det vara så, säger Asp. Om man jobbar med något man upplever att man för stunden verkligen vill göra och att man förmår göra det utan yttre krav och tidspress, så är det en form av vila.

– Men det gäller att vara uppmärksam på kroppens signaler. Börjar du känna dig splittrad är det viktigt att avbryta och ta en paus.

Läs mera i Kp 28/2008.

Christa Mickelsson



Kyrka. Vägkyrkorna har öppnat sina dörrar för säsongen. I år marknadsförs vägkyrkorna som himmelska rastplatser. 7.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Av de ungdomar som fyllde femton år 2010 nåddes 83,6 procent av skriftskolan. Det är ett lika högt procentuellt antal som året innan. 7.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Gruvsta kyrka kommer sannolikt att rivas.  Kyrkan förstördes i en anlagd brand i oktober 2006. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Församlingen i Janakkala kom undan med blotta förskräckelsen då Tervakoski träkyrka, byggd 1936, tändes på natten till lördagen. 6.6.2011 kl. 00:00

Världen. Metodistkyrkan, Missionskyrkan och Baptistsamfundet har beslutat att bilda ett nytt gemensamt samfund i Sverige. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Metodistkyrkan, Missionskyrkan och Baptistsamfundet har beslutat att bilda ett nytt gemensamt samfund i Sverige. 6.6.2011 kl. 00:00

Kultur. En klagomur har rests vid Narinkens torg vid Kampen i Helsingfors. Muren är en del av den byggnadskonstruktion bakom vilken det sedan länge tillbaka planerade träkapellet håller på att ta form. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Tio diakoner vigdes och två ungdomsarbetsledare välsignades i Borgå domkyrka förra torsdagen. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ämbetsfrågan fick än en gång stort utrymme i stiftsfullmäktige. Initiativet att underlätta för teologer med traditionell ämbetssyn förföll, men lever delvis kvar i en kläm. 6.6.2011 kl. 00:00

Människa. Att se jorden breda ut sig medan han flyger mot den vackra solnedgången är en upplevelse som får Stefan Vikström att överväldigas av Guds skapelse. 2.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det ekonomiska läget gör att Karleby kyrkliga samfällighet skjuter upp  det planerade krematoriet. 1.6.2011 kl. 00:00

Människa. Penny Colston festade loss, jobbade dygnet runt och gick i väggen innan hon insåg att hon behövde Gud. 1.6.2011 kl. 00:00

Ledare. Tanken om att ge vidare av det livets goda man själv fått följde med judendomen in i såväl kristendomen som islam. I den senare ingår allmosan, zakat, som en av de fem grundpelarna. I de kristna kyrkorna och samfunden är tiondegivandet starkt, särskilt inom frikyrkorna. 1.6.2011 kl. 00:00

Nina Österholm. Som liten lär jag ofta ha frågat min mamma om hon blev glad. När jag städat rummet eller ritat en teckning kom frågan: Blev du glad nu? 1.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Sökandena till kyrkoherdetjänsten i Åbo svenska församling, kyrkoherde Johan Westerlund och omsorgspräst TD Björn Öhman har båda förklarats behöriga för tjänsten. 31.5.2011 kl. 00:00

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44