Bocken som trädgårdsmästare

Ledare. I nummer 1/2008 av Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift (NAT) ingår Marjatta Montonens beskrivning av turerna kring varningstexter på alkoholflaskor i Finland. 12.6.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Alltså kring planerna på att förse alkoholflaskor med en varningstringel, som upplyser konsumenterna om alkoholens skadliga verkningar.Planerna blev inte förverkligade och Montonen beskriver varför det gick som det gick.

Det avgörande enligt Montonen – och hennes dokumentation och argumentering är övertygande – var det stora inflytande som alkoholindustrin från början till slut hade på processen.

Men som Montonen också dels klart säger ut, dels låter förstå: det stora inflytandet var i hög grad ett resultat av beslutsfattarnas val. De gav industrin möjligheter att påverka processen och de möjligheterna utnyttjades till fullo. I den meningen är alkoholindustrin bara att gratulera.

Med hänvisning till Montonens debattartikel konstaterar Kerstin Stenius i ledaren i nämnda nummer av NAT bland annat:

”I det nu aktuella fallet med varningstexterna på alkoholflaskorna i Finland fick det privata näringslivet hälften av mandaten i den kommitté som skulle besluta om utformningen av texterna. Fördelningen var intressant eftersom lagen angav varningstexterna som ett led i förebyggandet av alkoholrelaterade skador, dvs. som upplysning i en folkhälsofråga. Men nu fick kommittén i uppdrag att beakta också näringslivspolitiska aspekter.”

Följderna blev en ställvis farsartad process och ett obegripligt slutresultat.Med alla fakta som är kända kunde alkoholindustrins företrädare självfallet inte förneka alkoholens negativa verkningar på hälsan. Följaktligen koncentrerade man sig på att konsumenterna inte skulle påminnas om det.

Slutresultatet vet vi. Beslutet att ta i bruk varningsmärkningar av alkoholprodukter hävdes.

Det man kan säga om beslutet är att de näringslivspolitiska aspekterna inte endast beaktades. De lade under sig andra aspekter, som till exempel folkhälsa och socialpolitiska aspekter.

Det är svårt att beskriva detta på något annat sätt än att penningen avgick med segern i slaget om varningsmärkningen. Åtminstone var det inte omsorg om människan som dikterade beslutet.

I den tidigare nämnda ledaren skriver Stenius:

”I värsta fall leder den nuvarande dekonstruktionen av den nordiska korporatismen till att förvaltningen och de som talar för hela samhällets intressen förvandlas till en part med lika, eller rentav mindre, inflytande än de som försvarar sina intressen av att driva lönsamma affärer eller de som försvarar andra små specialgruppers intressen i befolkningen. Då förvandlas försvaret för det allmänna bästa till en partsinlaga bland andra, till ett intresse som kan röstas bort.”

Men är det inte just detta som nu har diskuterats då det gäller valfinansieringen? Målsättningen med de ekonomiska bidragen, i vissa fall stora ekonomiska bidrag, har ju varit att få in människor som driver näringslivets intressen i beslutande organ.Farsen kring varningsmärkningen av alkoholvaror visar att satsningarna gett utdelning. Alkoholindustrin gick segrade ur processen. Alkoholeländet för tusentals och åter tusentals finländare blev en partsinlaga som vägde lätt.

I fråga om två andra viktiga samhällssektorer har vi redan sett antydningar om vad vi har att vänta oss om denna utveckling fortsätter.

Inom sjuk- och hälsovården blir näringspolitiska och ekonomiska bedömningar allt viktigare. Samma utveckling ser vi inom universiteten och högskolorna och inom utbildningen som helhet. Industrins och näringslivets behov ska vara det vägledande.

Representanterna för industrin och näringslivet har legitim rätt att tala för och driva sina intressen. Det är de politika beslutsfattarnas rätt och skyldighet att se till allas bästa. Och det är tyvärr där det nu förefaller brista. Det finns fortfarande andra intressen som bör beaktas än näringspolitiska.

Den som är intresserade av turerna kring varningstriangeln rekommenderas läsa Montonens artikel samt Kerstin Stenius ledare med anledning artikeln. Materialet finns på adress

http://nat.stakes.fi/SV/index.htm

Stig Kankkonen



konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07