Förslag om personförsamlingar väckte livlig diskussion

Kyrka. Den nuvarande församlingsindelningen i vårt land är föråldrad. Det anser tio kyrkomötesledamöter som har lämnat in ett förslag om långtgående reformer av det s.k. parokial-systemet. 9.5.2008 kl. 00:00

Många kyrkomötesombud motsatte sig tanken att det skulle bli möjligt att bilda personförsamlingar vars medlemmar arbetar för enskilda mål eller har en särskild åsikt i en viss fråga.

Förslaget väckte den livligaste debatten hittills under det pågående kyrkomötet. Ledamöterna vill att församlingsindelningen skulle göras oberoende av de förändringar den kommunala service- och strukturreformen för med sig. Kyrkan skulle alltså själv bestämma församlingarnas storlek och ta i betraktande enskilda församlingars situation och behov.

– Kyrkan förlorar sin dragningskraft som andligt hem om den på lokal nivå fungerar som hälsovården i en storkommun. Vi behöver sådana förändringar som ger församlingarna möjlighet att fungera som andliga gemenskaper, motiverade Lasse Marjokorpi.

Fritt val av församling

Ledamöterna föreslår också att systemet skulle ändras så, att den enskilda medlemmen fritt kunde välja vilken församling hon/han vill höra till. I dagens läge bestäms församlingstillhörigheten av boningsort; i städerna av i vilken stadsdel en medlem är bosatt. Ledamöterna föreslår att medlemmarna helt fritt skulle få välja till vilken församling de vill höra.

Flera inlägg under diskussionen hävdade att en total valfrihet skulle skada kyrkan, men att det inom kyrkliga samfälligheter skulle vara möjligt att fritt välja församling. Andra ledamöter varnade för att en sådan reform kan ytterligare urvattna församlingsmedlemmars hemkänsla och även skattetekniska problem lyftes fram.
Personförsamlingsidén problematisk

Mest mothugg fick i alla fall förslaget om att det skulle bli möjligt att grunda s.k. personförsamlingar, dvs att medlemmar kunde grunda eller ansluta sig till församlingar som vill arbeta för speciella mål eller vars medlemmar hyser samma åsikt i någon enskild fråga. Förslaget motiverades med att sådana församlingar bättre skulle svara mot den nutida människans behov och önskningar.

Diskussionsinläggen visade att det finns starkt motstånd mot personförsamlingsidén.

– Kyrkan får inte bli en mosaik av enfärgade rutor. Församlingarna skall inte vara ensaksrörelser, utan grunda sig på Ordet och sakramenten, hävdade biskop Juha Pihkala.

– I arbetet med församlingsreformen borde man i stället bereda de enskilda församlingarna möjlighet att få sina röster hörda under processen.

KT



Johannes församling. – Det var oklart om jag hade rådets helhjärtade stöd, säger Stina Lindgård, enda sökande till herdetjänsten i Johannes församling. Nu drar hon sig ur valet. 1.4.2014 kl. 10:19

"Livet är ingen sagoberättelse men det kan ändå vara okej." 28.3.2014 kl. 08:37

Handlar EU om något annat än krisekonomi längre? Vad har EU med min församling och mig som församlingsmedlem att göra? Frågorna inför EU-valet går till Lena Kumlin som jobbar heltid med EU-frågor i kyrkan. 27.3.2014 kl. 09:41

begravning urna kurs malm. Ett testamente i trä. 26.3.2014 kl. 10:43

Sixten ekstrand. Medierna ger ofta en snedvriden bild av den finlandssvenska andligheten, konstaterades vid lördagens rådslag i Tammerfors, arrangerat av Fontana Media. 24.3.2014 kl. 16:08

Biskop Björn Vikström har vidtagit åtgärder för att personer som utsatts för sexuella övergrepp ska ges möjlighet till stöd och adekvat vård. 21.3.2014 kl. 13:25

björn vikström. Efter fyra år som biskop skriver Björn Vikström om att söka nya vägar för kyrkan och om sina visioner för stiftet. 19.3.2014 kl. 00:00

De svenska skolorna i Grankulla hade biskop Björn Vikström på besök förra veckan. Eleverna i Granhultsskolan hade samlat in 38 roliga, personliga och svåra frågor till biskopen. 17.3.2014 kl. 15:21

lekholmen. Församlingarnas lägerö Lekholmen utanför Helsingfors kommer att höja profilen nästa sommar. 17.3.2014 kl. 14:56

I en jämn omröstning beslöt kyrkofullmäktige i Esbo att inte återuppta understöden till Slef och Sley. 13.3.2014 kl. 14:09

En kombination av lokal och global spiritualitet, kallas för glokal. Man utgår från sin egen tradition och öppnar sig för andra verklighetsuppfattningar. – Här finns nyckeln till fred i världen, tror emeritus professor Antoon Geels. 12.3.2014 kl. 14:55

Visst får journalister ha en tro. 12.3.2014 kl. 13:20

Å. Den teologiska utbildningen vid Åbo Akademi uppgår i en gemensam fakultet med psykologer, humaniora och religionsvetare. Inbesparingarna sköts genom pensioneringar. Prefekt Antti Laato är nöjd. 10.3.2014 kl. 14:03

Livets ord. Vid söndagens gudstjänst på Livets Ord i Sverige berättade rörelsens grundare pastor Ulf Ekman att han och hans hustru Birgitta under våren kommer att upptas i den Katolska kyrkan. 10.3.2014 kl. 13:59

påven. Registrerat partnerskap inte omöjligt i katolska kyrkan Påven Franciskus har i en intervju låtit förstå att katolska kyrkan kan komma att erkänna någon form av registrerat partnerskap i framtiden, skriver Dagen. 7.3.2014 kl. 14:46

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36