I Guds famn finns det rum

Människa. Redan som ung flicka kallades Kristiina Ekroth prostinna. Nu är hon både prost och prostinna, men framför allt en kyrkans tjänare, i  sjätte led på fädernet. Hon är präst i evangelisk-lutherska kyrkan medan förfäderna har varit det i den ortodoxa kyrkan.
17.4.2008 kl. 00:00

Stig Kankkonen

Kristiina Ekroth har ägnat sitt liv åt att hjälpa sina medmänniskor.

Kristiina Ekroth, född Miikkola, i början på 1950-talet växte upp i Idensalmi blev den ortodoxa kyrkan helt naturligt hennes andliga hem. Men hon var döpt i den evangelisk-lutherska kyrkan där hennes mor var medlem.

– Min far, som var ortodox präst, gick med på att jag döptes enligt mammas tro. Det gick också den dåvarande ortodoxa ärkebiskopen Herman med  på, berättar Ekroth.

Grundorsaken till att det blev så här var de negativa och smärtsamma erfarenheter Kristiina Ekroths farfar hade haft av att vara ortodox i Finland.

– Min farfar sökte den ortodoxa kyrkoherdetjänsten i Taipale församling men fick den inte. Orsaken var att han var ryss.
Förmodligen fick farfadern också annars uppleva problem och svårigheter med att vara ortodox i Finland på sin tid. För att bespara sina barnbarn sådana svårigheter skrev han ett brev i vilket han gav sitt godkännande till att Kristiina döptes enligt sin mammas tro.

Som ung övervägde hon att konvertera till sina fäders kyrka. Men eftersom hon då ännu var omyndig var det modern som bestämde och hon sade nej. Motiveringen var att det var så här som farfar hade velat ha det.

– Min mamma var mycket medveten om det rysshat som fanns på den tiden. Därmed visste hon också om de problem som det hade medfört för mig om jag hade konverterat.

Men att Kristiina Ekroth var döpt till lutheran räckte inte för att skydda henne från omgivningens fördomar.

– Faktum är att jag har lidit en hel del av min bakgrund. Det var inte bara en eller två gånger som jag som flicka fick höra att där går ryssprästens unge.

Hennes djupa ortodoxa rötter och den ständigt närvarande ortodoxa andliga verkligheten gör i kombination med medlemskapet i den evangelisk-lutherska kyrkan att Kristiina Ekroth känner sig som en medborgare i två riken. Det har hon gjort i hela sitt liv. Bland annat av de nämnda skälen gestaltade sig hennes liv så att hennes huvudsakliga arbetsgemenskap blev evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Efter att hon blivit student stod det helt klart för henne att hon skulle studera teologi.
– Om jag hade varit pojke hade jag med största säkerhet blivit ortodox präst eller präst i Finland.

– Men nu var jag flicka, eller en ung kvinna, och då var möjligheterna begränsade. Jag beslöt alltså att studera teologi och bli kvinnlig präst – i Sverige.

Läs mera i Kp 16/2008.

Stig Kankkonen



Kyrkoherden i Esse, Kaj Granlund är delvis tjänstledig i vår för att utveckla och sälja resurshanteringsprogrammet Katrina till Sverige. 1.2.2016 kl. 15:58

Många av kandidaterna till kyrkomötet är beredda att ge upp vigselrätten – men motiven varierar. Däremot finns det en beställning på ett starkare stift. 28.1.2016 kl. 00:00

Teologiska fakulteten. De teologiska utbildningarna i landet drabbas av regeringens nedskärningar.– Vi lägger om studierna, säger Mikael Lindfelt vid ÅA. 26.1.2016 kl. 13:08

ida-maria wikström. Mer eller mindre hela livet har Ida-Maria Wikström utkämpat en kamp mot orealistiska prestationskrav. 28.1.2016 kl. 00:00

våga fråga. "När ni har talat om problemet på det här sättet kommer ni så småningom fram till att ni båda har ansvar för hur ni hanterar situationen." 26.1.2016 kl. 12:28

ungdomens kyrkodagar. Det är dags att bli konsekvent, anser unga i kyrkan. 25.1.2016 kl. 15:14

Peter Blumenthal, den enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Saltvik har förklarats obehörig för jobbet. 22.1.2016 kl. 16:08

Flyktingarbetet kräver anställda, det är inget man gör med vänster hand, visar erfarenheter från olika församlingar. 21.1.2016 kl. 11:10

Svenska samskolan i Tammerfors. Tre obligatoriska gymnasiekurser i religion minskar till två i augusti.– Undervisningen handlar om kunskap, inte om att tro eller inte tro, säger läraren Sabina Lindholm. 21.1.2016 kl. 08:05

Terapi. Borgå folkakademi och Samaria Akademin ordnar en gemensam tvåspråkig utbildning i kristen lösningsfokuserad terapi. Behovet av ”kortterapi” är stort, enligt arrangörerna. 19.1.2016 kl. 11:00

färgläggning. Kyrkpressen bjuder på färgläggning för vuxna i papperstidningen under vårvintern. Först ut som illustratör är Johanna Öst Häggblom. 21.1.2016 kl. 00:00

kyrkosångsförbund. I samband med kyrkomusikdagarna på Åland förra veckan valdes också en ny styrelse för Finlands svenska kyrkosångsförbund rf. 18.1.2016 kl. 12:37

de förstfödda. Flera biskopar har nu satt ner foten när det gäller några personer inom laestadiangrenen De förstfödda (esikoislestadiolaiset) som i december delade ut nattvard på eget bevåg, utan några präster närvarande. 18.1.2016 kl. 12:33

förföljelse. Den ideella organisationen Open Door har släppt sin årliga rapport över den religiösa förföljelsen i världen. Rapporten visar att 7106 kristna dödades 2015, och att 2425 kyrkor förstördes, skriver tidningen Sändaren. 18.1.2016 kl. 12:29

Kläder. Finländarna slänger årligen bort 70 000 ton textiler. Kläddesignern Elin Sandholm vill få oss att älska kläderna i stället för att slänga bort dem. 15.1.2016 kl. 10:44

HÖSTDAGARNA. Se mera bilder i artikeln! 7.11.2022 kl. 20:12

FÖRSAMLINGSVAL. Två tredjedelar av kandidaterna i församlingsvalets valkompass vill att kyrkan ska viga också par av samma kön. Frågan polariserar fortfarande Borgå stift tydligt. Ulla-Maj Wideroos hör kyrkfolk vara otåliga över att frågan fortfarande hänger i luften. 7.11.2022 kl. 10:27

FÖRSAMLINGSVALET. Tidiga resultat från församlingsvalet visar på att den nedåtgående trenden för röstningsprocenten fortsätter. Helsingfors hörde till de första samfälligheter som på söndagskvällen redovisade sina siffror. Tio procent av församlingsmedlemmarna i huvudstaden hade röstat. 20.11.2022 kl. 20:12

FÖRSAMLINGSVAL. Så här är kyrkans system för att påverka uppbyggt. Kyrkpressen reder ut begreppen inför valet. 7.11.2022 kl. 18:12

sorg. Sandra Holmgård har skrivit en bok om det som för många känns som det värsta man kan drabbas av: att förlora ett barn. – Oliver var fantastisk, och jag tycker att alla familjer borde ha fått en egen Oliver. Men för egen del kan jag säga att jag aldrig kommer att repa mig helt efter hans sjukdom och död. 5.11.2022 kl. 09:00