I Guds famn finns det rum

Människa. Redan som ung flicka kallades Kristiina Ekroth prostinna. Nu är hon både prost och prostinna, men framför allt en kyrkans tjänare, i  sjätte led på fädernet. Hon är präst i evangelisk-lutherska kyrkan medan förfäderna har varit det i den ortodoxa kyrkan.
17.4.2008 kl. 00:00

Stig Kankkonen

Kristiina Ekroth har ägnat sitt liv åt att hjälpa sina medmänniskor.

Kristiina Ekroth, född Miikkola, i början på 1950-talet växte upp i Idensalmi blev den ortodoxa kyrkan helt naturligt hennes andliga hem. Men hon var döpt i den evangelisk-lutherska kyrkan där hennes mor var medlem.

– Min far, som var ortodox präst, gick med på att jag döptes enligt mammas tro. Det gick också den dåvarande ortodoxa ärkebiskopen Herman med  på, berättar Ekroth.

Grundorsaken till att det blev så här var de negativa och smärtsamma erfarenheter Kristiina Ekroths farfar hade haft av att vara ortodox i Finland.

– Min farfar sökte den ortodoxa kyrkoherdetjänsten i Taipale församling men fick den inte. Orsaken var att han var ryss.
Förmodligen fick farfadern också annars uppleva problem och svårigheter med att vara ortodox i Finland på sin tid. För att bespara sina barnbarn sådana svårigheter skrev han ett brev i vilket han gav sitt godkännande till att Kristiina döptes enligt sin mammas tro.

Som ung övervägde hon att konvertera till sina fäders kyrka. Men eftersom hon då ännu var omyndig var det modern som bestämde och hon sade nej. Motiveringen var att det var så här som farfar hade velat ha det.

– Min mamma var mycket medveten om det rysshat som fanns på den tiden. Därmed visste hon också om de problem som det hade medfört för mig om jag hade konverterat.

Men att Kristiina Ekroth var döpt till lutheran räckte inte för att skydda henne från omgivningens fördomar.

– Faktum är att jag har lidit en hel del av min bakgrund. Det var inte bara en eller två gånger som jag som flicka fick höra att där går ryssprästens unge.

Hennes djupa ortodoxa rötter och den ständigt närvarande ortodoxa andliga verkligheten gör i kombination med medlemskapet i den evangelisk-lutherska kyrkan att Kristiina Ekroth känner sig som en medborgare i två riken. Det har hon gjort i hela sitt liv. Bland annat av de nämnda skälen gestaltade sig hennes liv så att hennes huvudsakliga arbetsgemenskap blev evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Efter att hon blivit student stod det helt klart för henne att hon skulle studera teologi.
– Om jag hade varit pojke hade jag med största säkerhet blivit ortodox präst eller präst i Finland.

– Men nu var jag flicka, eller en ung kvinna, och då var möjligheterna begränsade. Jag beslöt alltså att studera teologi och bli kvinnlig präst – i Sverige.

Läs mera i Kp 16/2008.

Stig Kankkonen



Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

Helsingfors. Under hösten har Petrus församling haft två ungdomsdiakoner på projektanställning. Här delar de sina tankar kring hur kyrkan möter ungdomar och vad den kunde göra annorlunda. 9.12.2022 kl. 10:18

musik. Soulpop-artisten och låtskrivaren Elna Romberg är aktuell med ny musik. – Den handlar om att bryta ner de murar av rädsla och sår som man kanske byggt upp och går omkring och bär på. 5.12.2022 kl. 19:30

Kolumn. "Jag tror att vi blir lite fattigare på något viktigt när vi tappar bort advent ur kalendern och firar jul i stället." 23.11.2022 kl. 16:21

Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkpressen har sammanställt de invalda i stiftets 45 församlingar. Med finns också några församlingar som har verksamhet på svenska i andra stift. Välj i listan den region du vill se! 25.11.2022 kl. 11:07