Alla som vill kan inte prästvigas

Kyrka. Alla som anhåller om prästvigning i Borgå stift kan just nu inte vigas. Orsaken är att de är så många att det inte finns tillräckligt med tjänster för alla. 16.4.2008 kl. 00:00

arkivbild

Efter år av minusförsedd balans mellan utbud och efterfrågan är Borgå stift i dag i den situationen att utbudet överstiger antalet prästtjänster.

Efter år av en lite minusförsedd balans mellan utbud och efterfrågan vad präster beträffar är Borgå stift i dag i den situationen att utbudet överstiger antalet tjänster. Eftersom den som vigs till präst skall kunna förordnas till en tjänst innebär detta att alla som anhåller om prästvigning inte kan vigas.

– Att det blivit så här beror naturligtvis i första hand på att det är betydligt fler än förr som vill bli präster, konstaterar biskop Gustav Björkstrand.

Också det har sin förklaring. Eller rättare sagt förklaringar.

– En förklaring är att allt fler teologer som i första hand tänkt sig en akademisk bana eller uppgifter på andra håll än i kyrkan nu väljer att bli präster, förklarar Björkstrand.

En annan förklaring är att det i dag utbildas många teologer. Vid Åbo Akademi har satsningen på kurser i allmän teologi gjort att också sådana som har en annan utbildning i botten blivit teologer och också mycket gärna vill bli präster.

– Utbud av äldre personer med dels livserfarenhet, dels utbildning utöver den teologiska är något som jag ser som mycket positivt för stiftet och kyrkan.

Det ökade utbudet av dem som vill bli präster har enligt biskop Björkstrand både direkta och indirekta positiva effekter för Borgå stift.

Till de uppenbara positiva effekterna hör att lediga tjänster kan besättas och att församlingarna och församlingsborna inte behöver gå och vänta på ”sin” präst.

En indirekt effekt har att göra med förutsättningarna och möjligheterna att betjäna medlemmarna i församlingarna i Borgå stift fullt ut på svenska.

– Då situationen i stiftet var en annan och vi hade svårare att få präster var man ibland tvungen att gå över språkgränsen för att över huvud taget kunna besätta tjänsterna. Nu är vi alltså i den lyckliga situationen att vi får präster med svenska som modersmål och det är naturligtvis en grundförutsättning för arbetet i vårt svenska stift och för stiftets framtid.

Språkaspekten är enligt Björkstrand speciellt viktig då det gäller kyrkoherdetjänsterna.

– Då handlar det om församlingens ledande tjänsteinnehavare och därmed verkligen om grunderna för det svenska stiftet.

Kyrkoherden i en församling i Borgå stift bör behärska svenska.

Den som inte har svenska som modersmål har möjlighet att avlägga stora språkprovet och därmed visa att hon eller han uppfyller det kravet.

– I fråga om till exempel kyrkomusiker kan man vara frikostigare med dispens från språkkravet. Deras ”språk” är ju musiken.
Vad Åland beträffar kan Björkstrand inte komma ihåg att man skulle ha sagt nej till dispens. Där gäller det i praktiken dispens från kraven på kunskaperna i finska.

Stig Kankkonen



Kyrka. Europeiska kyrkokonferensen (KEK) samlas till sin 13:de generalförsamling i Lyon i Frankrike den 15–21 juli 2009. 17.7.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Trygga vuxna behövs när ungdomarna testar gränser. Om situationen inte håller är det bäst att bryta i tid, säger barnpsykiater Raisa Cacciatore. 16.7.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag har alltid varit intresserad av andlighet, säger Ann-Luise Bertell, trebarnsmamma, författare och skådespelare i Vörå. Världen är så grym att jag inte klarar av att leva i den om jag inte tror att Gud är kärlek – det är helt enkelt ett grundbehov i mitt liv. 16.7.2009 kl. 00:00

Ledare. Tanken att en mor eller far inte längre är en del av den kärnfamilj som består av hennes eller hans egna barn, deras äkta hälfter och barn känns absurd. 16.7.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Det började klockan elva en kväll för några år sedan och pågick till klockan två följande eftermiddag. Gråten. 16.7.2009 kl. 00:00

Samhälle. Intresset för rättvisemärkta produkter ökar snabbt. 14.7.2009 kl. 00:00

Kultur. 800 handskrivna sidor ur världens äldsta Bibel står till ditt förfogande. 10.7.2009 kl. 00:00

Kyrka. Drygt 200 har skrivit in sig i kyrkan via den nya webbportalen blimedlemikyrkan.fi. Sajten har varit öppen lite mer än en vecka. 8.7.2009 kl. 00:00

Människa. Han vill vara just den Gud har skapat honom till, varken mer eller mindre. 9.7.2009 kl. 00:00

Ledare. Om kyrkan vill vara Kristi kyrka måste den enligt Kari Sadinmaa radikalt politiseras. 9.7.2009 kl. 00:00

Nina Österholm. – Varifrån kommer du då lilla vän? – Helsingfors. – Men var har du växt upp? – I Helsingfors centrum. – Kära nån! Var har du lekt? Hur har du klarat dig? Jag skulle aaaaldriiiig låta mina barn växa upp i stan. Staaackaaaars dig! 9.7.2009 kl. 00:00

Kyrka. Det är tätt mellan vigslarna den 8 augusti. Brudpar föredrar gärna datum som är lätta att komma ihåg, speciellt om de infaller en sommarlördag. 7.7.2009 kl. 00:00

Världen. Bussarna med det ateistiska budskapet stötte på kristen patrull i Tyskland. 6.7.2009 kl. 00:00

Kultur.  – Franciskusfesten är en kökarangelägenhet, säger Gunilla Pleijel, projektledare för årets fest som infaller inkommande helg 3–5 juli på Kökar. 3.7.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag är jättelycklig över att jag hittat det jag tycker om att göra. Jag tror alla människor har möjlighet att hitta det som känns rätt för just dem. 2.7.2009 kl. 00:00

nytt från domkapitlet. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har sökts av Camilla Ekholm och Karl af Hällström. 7.3.2019 kl. 16:50

Personligt. Familjen Holmgårds dagar kretsar mest runt mattan på vardagsrumsgolvet. Där är Oliver, 3,5 år, medelpunkten. Oliver lider av sjukdomen INCL och bryts sakta ner. 7.3.2019 kl. 13:00

ekofasta. ”För att vi tillsammans skall kunna bevara hoppet.” I sin hälsning inför fastan vädjar biskoparna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland för klimatet. 6.3.2019 kl. 11:49

ekofasta. Avstå från nya kläder och vårda de du har, säger Ida Haapamäki. Fastan kan bli en solidarisk handling med miljön och människorna som producerat det du har på dig. 1.3.2019 kl. 17:40

klimat. Kyrkostyrelsens plenum godkände kyrkans energi- och klimatstrategi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har som mål att bli koldioxidneutral senast år 2030. Ett av målen är att kyrkan ska vara en aktiv samhällspåverkare i klimatfrågor. 26.2.2019 kl. 17:13