Alla som vill kan inte prästvigas

Kyrka. Alla som anhåller om prästvigning i Borgå stift kan just nu inte vigas. Orsaken är att de är så många att det inte finns tillräckligt med tjänster för alla. 16.4.2008 kl. 00:00

arkivbild

Efter år av minusförsedd balans mellan utbud och efterfrågan är Borgå stift i dag i den situationen att utbudet överstiger antalet prästtjänster.

Efter år av en lite minusförsedd balans mellan utbud och efterfrågan vad präster beträffar är Borgå stift i dag i den situationen att utbudet överstiger antalet tjänster. Eftersom den som vigs till präst skall kunna förordnas till en tjänst innebär detta att alla som anhåller om prästvigning inte kan vigas.

– Att det blivit så här beror naturligtvis i första hand på att det är betydligt fler än förr som vill bli präster, konstaterar biskop Gustav Björkstrand.

Också det har sin förklaring. Eller rättare sagt förklaringar.

– En förklaring är att allt fler teologer som i första hand tänkt sig en akademisk bana eller uppgifter på andra håll än i kyrkan nu väljer att bli präster, förklarar Björkstrand.

En annan förklaring är att det i dag utbildas många teologer. Vid Åbo Akademi har satsningen på kurser i allmän teologi gjort att också sådana som har en annan utbildning i botten blivit teologer och också mycket gärna vill bli präster.

– Utbud av äldre personer med dels livserfarenhet, dels utbildning utöver den teologiska är något som jag ser som mycket positivt för stiftet och kyrkan.

Det ökade utbudet av dem som vill bli präster har enligt biskop Björkstrand både direkta och indirekta positiva effekter för Borgå stift.

Till de uppenbara positiva effekterna hör att lediga tjänster kan besättas och att församlingarna och församlingsborna inte behöver gå och vänta på ”sin” präst.

En indirekt effekt har att göra med förutsättningarna och möjligheterna att betjäna medlemmarna i församlingarna i Borgå stift fullt ut på svenska.

– Då situationen i stiftet var en annan och vi hade svårare att få präster var man ibland tvungen att gå över språkgränsen för att över huvud taget kunna besätta tjänsterna. Nu är vi alltså i den lyckliga situationen att vi får präster med svenska som modersmål och det är naturligtvis en grundförutsättning för arbetet i vårt svenska stift och för stiftets framtid.

Språkaspekten är enligt Björkstrand speciellt viktig då det gäller kyrkoherdetjänsterna.

– Då handlar det om församlingens ledande tjänsteinnehavare och därmed verkligen om grunderna för det svenska stiftet.

Kyrkoherden i en församling i Borgå stift bör behärska svenska.

Den som inte har svenska som modersmål har möjlighet att avlägga stora språkprovet och därmed visa att hon eller han uppfyller det kravet.

– I fråga om till exempel kyrkomusiker kan man vara frikostigare med dispens från språkkravet. Deras ”språk” är ju musiken.
Vad Åland beträffar kan Björkstrand inte komma ihåg att man skulle ha sagt nej till dispens. Där gäller det i praktiken dispens från kraven på kunskaperna i finska.

Stig Kankkonen



Mest läst

    Valaktiviteten i de blivande kapellförsamlingarna Pörtom och Övermark drog upp röstningsprocenten i Närpes. Aktiviteten gav också utdelning, Pörtom fick ett nytt mandat medan Övermark behöll sitt jämfört med de kvoterade platserna i den numera nedlagda samfällighetens gemensamma kyrkofullmäktige. 11.11.2014 kl. 12:03

    val 2014. 40 år är medelåldern i det nya församlingsrådet i Pedersöre. Rådet har därmed den yngsta medelåldern i hela stiftet, kanske hela landet. 10.11.2014 kl. 14:40

    val2014. Andelen kvinnor är störst i församlingsrådet i Esbo och lägst i församlingsrådet i Esse. 10.11.2014 kl. 14:07

    Nyfiken på vem som valdes in i din församling? Kyrkpressen uppdaterar valresultaten under måndagen. 9.11.2014 kl. 20:00

    val 2014. I huvudstadsregionen röstades det livligast på svenska i Grankulla. I Åboland var Kimitoöns församlingsmedlemmar aktiva. 9.11.2014 kl. 23:27

    Petrus församling. Av tolv medlemmar i Petrus församlings råd är fem nya. 9.11.2014 kl. 22:49

    val 2014 . Esse församling klår hela landets röstningsprocent med hästlängder. Även i Purmo och Larsmo var valdeltagandet betydligt högre än medeltalet. 9.11.2014 kl. 22:18

    val 2014. I Matteus församling i Helsingfors var röstningsprocenten bland 16-17-åringarna högre än den totala röstningsprocenten. Också i Vanda svenska församling röstade de unga flitigt. 9.11.2014 kl. 22:16

    Preliminär röstningsprocent för hela landet förutspår lägre valdeltagande än 2010. 9.11.2014 kl. 21:23

    församlingsvalet. Finlands statsminister röstade i församlingsvalet kring 12-tiden i sin hemförsamling Esbo svenska. 9.11.2014 kl. 18:31

    församlingsvalet. Du kan rösta i församlingsvalet fram till klockan 20 på söndagen. Kyrkpressen publicerar valresultaten i den takt de blir klara under kvällen. 9.11.2014 kl. 18:02

    Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott har tid på sig till maj nästa år att hitta medlemmar till den nya kommitté som ska utreda och ge förslag till ny organisations- och verksamhetsmodell för kyrkan. 6.11.2014 kl. 10:08

    Kyrkomötet. Frågan om möjligheten att grunda personförsamlingar väckte diskussion i kyrkomötet men förslaget om att låta initiativet förfalla skedde utan omröstning. 6.11.2014 kl. 08:49

    Kyrkomötet i Åbo vill effektivera arbetet i vår. 5.11.2014 kl. 11:18

    feminism. Tio skribenter reflekterar över feminism och kyrka i en ny svensk antologi. Kan kyrkan lösgöra sig från de strukturer som gynnar den etablerade mannen? 5.11.2014 kl. 00:00

    mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

    UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21

    krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39

    domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10

    Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03

    Mest läst