Regnbågsmässan välkomnar alla

Kyrka. – Det finns homosexuella för vilka en kristen gemenskap är mycket viktig. Stäng inte ut dem ur kyrkan, säger Anders Huldén.
15.4.2008 kl. 00:00

Mira Strandberg

Anders Huldén går själv gärna i vanliga gudstjänster, men tror att alternativ för hbt-personer behövs för att sänka kyrktröskeln.

Anders Huldén är till vardags koordinator för ungdomsarbetet på föreningen för sexuellt likaberättigande, Seta. I fredags var han en av de medverkande i regnbågsgudstjänsten som ordnades i Helsingfors. Gudstjänsten ordnades nu för andra gången i samband med den finlandssvenska regnbågshelgen.

Med sin uppmaning syftar han på den tidvis hätska debatt som gör det svårt för många, både homosexuella och heterosexuella, att höra till kyrkan.

– Jag har många kompisar som har skrivit ut sig för att en del av kyrkan har en så reserverad inställning till den här typen av annorlundaskap.

Själv har han fattat ett annorlunda beslut.

– Kyrkan gör så mycket gott som jag vill stöda. Dessutom träffar jag också många församlingsmedlemmar som ger mig kraft. Eftersom min och Jesu relation är helt bra tycker jag att det skulle vara fegt att sticka, summerar han.

Välj dina auktoriteter 

Själv har Huldén fått tron hemifrån och gått den vanliga vägen via egen skriftskola och hjälpledarutbildning till församlingens ungdomsverksamhet. Under studietiden stod han för det svenska materialet i Åboförsamlingarnas tidning Kyrkan och vi. Där kunde han följa med församlingsverksamheten även om föreningslivet då slukade det mesta av hans tid.

– Jag tyckte att det var en så fin stämning i församlingen och ibland märkte jag att jag saknade det. Men det är ju en prioriteringsfråga, konstaterar Huldén som numera främst gillar att gå i gudstjänsten ibland, eller bara sätta sig i en tom kyrka och känna friden.

Men tron bär han hela tiden med sig som en källa till kraft och trygghet, också när hans sexuella läggning ifrågasätts i kyrkliga sammanhang.

– Jag har känt att Gud har varit med mig hela tiden. Visst kan jag bli alldeles förtvivlad ibland av något jag läser eller av någon jag möter, men då kan jag ta upp det i min aftonbön och försöka träffa andra kristna som jag kan ha som min referensgrupp.Den svenska skådespelaren och författaren Jonas Gardell har också gett honom tröst och verktyg att hantera svåra situationer.

– En gång läste jag något han skrivit om kyrkliga konflikter. Där stod att man måste vara väldigt noga med att välja sina auktoriteter. Alla som uttalar sig behöver inte accepteras som auktoriteter, även om de har en teologisk utbildning och jobbar i kyrkan. Vi har alla samma Bibel och rätt att läsa den och försöka förstå den.

Tänk efter innan du skriver

Speciell kritik riktar Anders Huldén mot den skrivna debatten om sexuella minoriteter, eftersom den tenderar att tillspetsas.

– När man möter någon personligen och ser varandra i ögonen blir diskussionen mycket finare. Man tar hand om varandra fast man har olika åsikter. Men när man skriver är det som om man inte längre tar ansvar och tänker på konsekvenserna av det man skriver. Och så läser mottagaren in sånt som inte står i texten, man misstolkar varandra.

Debatten om homosexualitet och kyrkan har lett till att tröskel till kyrkan blivit högre för många hbt-personer. Därför behövs alternativ.

– Regnbågsgudstjänsten är viktig för att det behövs en gudstjänst som understryker att alla är välkomna. Det gäller förstås alla gudstjänster i kyrkan, men det finns behov av att visa att vi verkligen menar det. Dessutom är liturgin anpassad så att den understryker likvärdigheten. Gud finns till för oss alla oavsett hur vi är. Han har en mening med den mångfald han skapat.

Välsignelsen viktigast

När det gäller homosexualitet och kyrkans framtid är han hoppfull. Han tror på både ett välsignelseformulär för homosexuella par och, i sinom tid, könsneutralt äktenskap.

– Jag förstår tankegången bakom en del av argumenten mot välsignelse, men om man ser Bibeln som en helhet tycker jag att det är svårt att vara emot det. Om man sätter in sig i vad homosexuell kärlek i dag innebär inser man att det inte är så annorlunda än i andra parförhållanden. Också samkönade par behöver en borg för sin kärlek och trohet som kyrkan stöder genom äktenskapet.

När det gäller könsneutralt äktenskap är det för Huldén mer en lagstiftningsfråga än en kyrklig sådan.

– Där måste man respektera enskilda prästernas övertygelse. Inte vill jag bli vigd av en präst som inte står för det han säger. För mig är välsignelsen viktigast.

Mira Strandberg



psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07