Skriftskolan ökar i popularitet

Kyrka. Flaggskeppet för den lutherska kyrkans kristna fostran – skriftskolan – ökar i popularitet. 2.4.2008 kl. 00:00

Flaggskeppet för den lutherska kyrkans kristna fostran – skriftskolan – ökar i popularitet.

År 2007 var antalet konfirmander 59 888. Av 15–åringarna deltog 88,5 procent i konfirmandundervisningen. År 2006 var konfirmanderna 58 624, då gick 88,2 procent i skriftskolan.

Konfirmandundervisningen ger kyrkan allt flera unga medlemmar. År 2007 skrev 1 859 personer in sig i kyrkan i samband med skriftskolan, då motsvarande antal året innan var 1 716. Av de som skrev in sig lät 1 114 personer döpa sig.

Antalet hjälpledare har minskat med några hundra efter att ha ökat i flera år. År 2007 deltog 27 053 unga i hjälpledarutbildningen och 18 007 var hjälpledare. Året innan deltog 27 366 unga i hjälpledarutbildningen och 18 146 var hjälpledare. Nedgången bland de som deltog i utbildningen var 1,1 procent och bland de som verkat som hjälpledare 0,8 procent.

Livsfrågor intresserar

– I skriftskolan är det stora frågor kring liv och död som intresserar de unga. Relationer intresserar mycket – familj, vänner och sällskapande. Man talar också om kriser av olika slag. Många unga har redan hunnit uppleva mycket, också tuffa saker, i sina liv, säger ungdomsarbetsledare Iris Sotamaa i Mellunkylän seurakunta i Helsingfors.

Sotamaa berättar att ungdomarna upplever skriftskolan som en plats där de ges utrymme att tala både med andra unga och med vuxna. – Innehållet i skriftskolan är annorlunda än i skolan, där det inte finns något läroämne inom vars ram man kan tala om stora saker i livet.

– De unga är också intresserade av att behandla frågor utgående från kyrkans och trons synvinkel. Men ofta är det svårt att särskilja diskussionerna där man talar om tro.

Sotamaa menar att många unga inte har någon annan plats där de kan fundera över sina liv. Relationen till föräldrarna är inte alltid så god eller så upplever man det svårt att tala med dem om allt. En konfirmandledare har en annorlunda relation till den unga än föräldrar och lärare. – Vi kan vara mera på deras nivå, lyssna och ge tid, säger Sotamaa.

Hjälpledarna formar skriftskolans språk och kultur

– Skriftskolan är en del av ungdomskulturen, men samtidigt är det kyrkans egen grej, som skiljer sig från annat man gör på fritiden. Unga är intresserade av vad kyrkans anställda har för åsikter och vad kristendomen betyder idag, säger Jarmo Kokkonen, kyrkostyrelsens sekreterare för församlingsfostran.

En av målsättningarna med konfirmandundervisningen är att stöda familjerna i fostran. Också föräldrar som inte hör till kyrkan anser att skriftskolan är en fin sak.

– Ungdomarna uppskattar att man på lägret ärligt kan diskutera att bli självständig, sexualitet eller fast mobbning.

En av hemligheterna med skriftskolans popularitet är hjälpledarverksamheten. De 16–18–åringar som blivit konfirmerade erbjuds ansvarsfulla uppgifter. Att det finns hjälpledare med påverkar skriftskolan så att dess språk och kultur är nära ungdomarna.

– Det kan hända att antalet hjälpledare har nått sin kulmen. Man kan inte ta med obegränsat antal hjälpledare på skriftskolan fastän det finns villiga, konstaterar Kokkonen.

Den rekommenderade maximistorleken på en konfirmandgrupp är 25 unga enligt planen för konfirmandarbetet som godkändes 2001. Hjälpledarna är i medeltal en per sex konfirmander. Det finns vanligtvis 4–6 hjälpledare per grupp. På senare år har det blivit vanligare att hjälpledarna arbetar i par.

Lägren fortfarande populära

Skriftskolor som innehåller ett lägeravsnitt är de mest populära. År 2007 gick 47 573 unga i lägerskriftskola, 997 i kvällsskriftskola och 3 590 unga i dagskriftskola. Kvällsskriftskolan ökade sin popularitet med drygt 7 procent jämfört med året innan.
KT



mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15