Stora utmaningar för kyrkans svenska utbildning

Kyrka. En hel del måste gå i lås om den svenskspråkiga grundutbildningen för kyrkliga yrken och den kyrkliga personalutbildningen skall tryggas. Det visar en rapport som nyligen överlämnades till kyrkostyrelsen. 19.3.2008 kl. 00:00

En hel del måste gå i lås om den svenskspråkiga grundutbildningen för kyrkliga yrken och den kyrkliga personalutbildningen skall tryggas. Det visar en rapport som nyligen överlämnades till kyrkostyrelsen.

 
Klassundervisning på Lärkkulla.

I september i fjol tillsatte kyrkostyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att utreda hur framtiden kan tryggas för den svenskspråkiga grundutbildningen för kyrkliga yrken och för den kyrkliga personalutbildningen. Till arbetsgruppens ordförande utsågs Robert Lemberg, direktor för kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA).

Enligt Lemberg är situationen i fråga om grundutbildningen i stort sett under kontroll, men det finns utmaningar som måste mötas.

– Börjar vi med prästerna kan vi konstatera att teologiska fakulteten vid Åbo Akademi kan tillgodose behovet av svenskspråkiga teologer. En förutsättning, som arbetsgruppen ser det, är att fakulteten förblir självständig och att de då och då ventilerade planerna på en sammanslagning med humanistiska fakulteten inte förverkligas.

Profilering viktig

Den svenskspråkiga utbildningen av diakoner och ungdomsarbetsledare ges vid YH Sydväst som hösten 2008 blir YH Novia (Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi). Där ges cirka 600 yrkeshögskolestuderande utbildning inom vård och det sociala området, medborgaraktivitet och ungdomsarbete, formgivning, turism och företagsekonomi.

– Vi är måna om att det kyrkliga integreras i den nya utbildningen och inte blir marginaliserat. De som börjar på de kyrkliga linjerna skall kunna göra det profilerat och inte i skymundan.

Den stora gemensamma utmaningen i fråga om kyrkomusiker, barnledare och kyrkvaktmästare är rekryteringen. Den svenska rekryteringen borde enligt arbetsgruppens åtgärdsförslag intensifieras inom ramen för domkapitlets verksamhet. Det gäller särskilt rekryteringen av kantorer. Själva utbildningen är i stort sett i ordning.

– Det finns mycket som kan och bör göras för att effektivera rekryteringen, men arbetsgruppen kommer inte med goda råd eller konkreta förslag. Det är en uppgift för andra, konstaterar Lemberg.

Lärkkullas roll betonas

Kyrkans svenskspråkiga personalutbildning skall enligt arbetsgruppen erbjuda grundläggande utbildning för alla yrkeskategorier. I de fall då resurserna inte räcker till för att ordna t.ex. specialutbildningar eller långa kurser erbjuds de svenskspråkiga möjlighet att delta i motsvarande utbildningar på finska, dock så att man i litteraturval, uppgifter och tenter beaktar studerandens modersmål.

I åtgärdsförslagen återkommer Lärkkullas centrala roll i olika skepnader.

– Vi vill bland annat att kyrkans svenska personalutbildning även i framtiden koordineras av Borgå stift och att genomförandet fortsättningsvis delegeras till Lärkkulla. Det är det mest ändamålsenliga alternativet.

Enligt arbetsgruppen bör kyrkan förbinda sig vid att trygga den svenska personalutbildningen i framtiden och garantera grundförutsättningarna genom att bidra med en årlig summa till Lärkkulla eller med ett investeringskapital i det planerade aktiebolaget. Bidragen föreslås vara riktade direkt till domkapitlet i Borgå stift, som har ansvaret för kyrkans svenska personalutbildning. Bidraget öronmärks som utbildningsstöd för kyrkans svenska personalutbildning och skall jämföras med de medel som riktas till kyrkans utbildningscentral för finskspråkig personalutbildning.

– Vi anser också att det finns mycket att vinna genom att öka prosteriernas möjligheter att ordna utbildning i Borgå stift. Prosteriets roll kunde allt mer likna samfällighetens i fråga om lokal utbildning, säger Lemberg.

– Också här spelar Lärkkulla som arrangör av utlokaliserad utbildning en viktig roll.

Stig Kankkonen



religionsfrihet. Barnets rätt att välja sin åskådning förverkligas först när barnet har getts tillfälle att bli medveten om livsåskådningar, säger Sylvia Tast. 6.10.2016 kl. 10:21

profilen. Livet går inte att kontrollera, ändå frågor ofta människor som blivit sjuka vad de hade kunnat göra annorlunda. – Min uppgift som kristen läkare är att försöka hjälpa människor att lära sig leva med det som hänt. 6.10.2016 kl. 08:36

Bok. Teorin att Jesus levde sina ungdomsår i Indien broderas ut i Taavi Kassilas bok om Jesus tysta år. 6.10.2016 kl. 09:50

Regnbågsmässa. Biskop Guy Erwin från den amerikanska lutherska kyrkan ELCA:s Los Angeles-stift kommer att besöka Helsingfors i oktober. 3.10.2016 kl. 13:59

teater. Det är en berättelse om människor som har förlorat sin moraliska kompass snarare än sitt hopp, skriver Erika Rönngård om Wasa Teaters Mor Kurage och hennes barn. 30.9.2016 kl. 15:23

äktenskap. Biskopen var överraskande tydlig när han talade till stiftets alla präster: Följ kyrkans ordning, vig inte samkönade par. 28.9.2016 kl. 14:33

kyrkoherdeval. Monica Heikel-Nyberg, kaplan i Johannes församling, har återtagit sin ansökan till kyrkoherdetjänsten i Petrus församling. 28.9.2016 kl. 14:01

Borgå stift. Rekrytering, stiftsgeografi och äktenskaplagen stod på agendan när alla Svenskfinlands präster samlades i Åbo denna vecka. 28.9.2016 kl. 09:27

asylpolitik. Prästerna i Borgå stift uttrycker sin oro över hur asylsökande och papperslösa bemöts av myndigheterna. 27.9.2016 kl. 14:20

religion. Så svarade Karen Armstrong på den göteborgska taxichaufförens kommentar att religionerna är ansvariga för alla krig i världen. 27.9.2016 kl. 11:47

Kyrkpressen. Kyrkpressen utlokaliserar sin redaktion till Åbo för att kunna vara med när alla Svenskfinlands präster träffas i Åbo i veckan. 26.9.2016 kl. 13:02

profilen. När Håkan Sunnliden slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död. Av jeepen eller av medresenärerna syns inte ett spår. Jeepen har störtat ner i ravinen. 23.9.2016 kl. 13:45

asylpolitik. De sex kyrkoherdarna i Esbo uttrycker i ett öppet brev till statsministern sin oro över hur bemötandet av asylsökande förverkligats i Finland. 22.9.2016 kl. 15:00

teater. Dennis Nylund gör en monolog som inte är någon enmansshow. 22.9.2016 kl. 14:09

Bok. Håret kommer oss så nära. Vad är du redo att betala för ditt? Sofia Torvalds har läst Maria Antas bok om hår. 22.9.2016 kl. 10:57

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00