Korsets dårskap och världens vishet

Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”.

Även om det sägs att tiderna förändras och vi med dem är detta något som inte har förändrats. Det som Paulus skrev till församlingen i Korinth förmodligen kring påsken år 57, alltså för 1951 år sedan, kunde lika väl vara en aktuell hälsning till alla kristna församlingar i hela världen, inklusive församlingarna i Borgå stift, Anno Domini 2008.

Talet om Jesus som korsfäst och uppstånden är fortfarande en dårskap för världen men det största beviset för Guds kraft för alla dem som tar emot frälsningen.

Åtminstone en av orsakerna till att Paulus formulerade sig som han gjorde var att det för grekerna var en fullständig omöjlighet att tänka sig att en korsfäst jude kunde vara världens frälsare. Att påstå det var bokstavligt talat rena dårskapen.
Så vad tänkte en del av församlingsborna i Korinth göra? Jo, de planerade att anpassa budskapet så att det blev rumsrent och förståeligt. Det gällde kort sagt att anpassa det till tiden, till den rådande kulturen, den rådande smaken. Det gällde att göra budskapet acceptabel för den moderna människan om man ville slå vakt om församlingens överlevnad.
Man behöver inte ha följt med dagens kyrkliga och teologiska diskussioner speciellt mycket för att se att tiderna och människan inte har förändrats speciellt mycket heller till denna del.

I en debattartikel i Kotimaa (6.3) tar Miika Ruokanen, professor i dogmatik vid Helsingfors universitet för sin del upp de krav som på olika håll ställs på en ny reformation av kyrkan, dess lära och budskap.
Ruokanen påminner om att reformkraven i den så kallade liberalteologin fokuserat på att lyfta ut centrala delar i det kristna budskapet: undren, det onda, att Gud blev människa i Jesus, att Han korsfästes, dog, begravdes och uppstod, treenigheten och så vidare.
Med detta har liberalteologin enligt Ruokanen entydigt smulat sönder ryggraden i kristendomen och aktivt bidragit till att kyrkans medlemmar blivit allt mera främmande för trons grundsanningar.

Ruokanen konstaterar att den efterlysta reformationen i tidens anda redan har prövats och lett till en enda sak: de europeiska kyrkorna står allt tommare.

Ingen som ser realistiskt på dagens situation förnekar att det kristna budskapet är en dårskap för många människor.
Men ingen som med öppna ögon följer med utvecklingen här hemma eller i den världsvida kristenheten kan heller undgå att märka att endast och enbart korsets dårskap ger församlingar liv och kraft.
Kyrkans framtid ligger alltså inte i, vilket också Ruokanen framhåller, att ersätta det dåraktiga talet om korset med mänsklig visdom. Kyrkans framtid är helt beroende av att Gud genom sin Ande får förvandla korsets dårskap till levande, frälsande verklighet.

Alla kristna har varje dag uppdraget att gå ut med budskapet att Kristus är uppstånden. Det är budskapet som i all sin dåraktighet kommer att segra över all världslig visdom.

Kyrkpressen önskar sina läsare en välsignad påsk!

Stig Kankkonen



Kyrka. Europeiska kyrkokonferensen (KEK) samlas till sin 13:de generalförsamling i Lyon i Frankrike den 15–21 juli 2009. 17.7.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Trygga vuxna behövs när ungdomarna testar gränser. Om situationen inte håller är det bäst att bryta i tid, säger barnpsykiater Raisa Cacciatore. 16.7.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag har alltid varit intresserad av andlighet, säger Ann-Luise Bertell, trebarnsmamma, författare och skådespelare i Vörå. Världen är så grym att jag inte klarar av att leva i den om jag inte tror att Gud är kärlek – det är helt enkelt ett grundbehov i mitt liv. 16.7.2009 kl. 00:00

Ledare. Tanken att en mor eller far inte längre är en del av den kärnfamilj som består av hennes eller hans egna barn, deras äkta hälfter och barn känns absurd. 16.7.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Det började klockan elva en kväll för några år sedan och pågick till klockan två följande eftermiddag. Gråten. 16.7.2009 kl. 00:00

Samhälle. Intresset för rättvisemärkta produkter ökar snabbt. 14.7.2009 kl. 00:00

Kultur. 800 handskrivna sidor ur världens äldsta Bibel står till ditt förfogande. 10.7.2009 kl. 00:00

Kyrka. Drygt 200 har skrivit in sig i kyrkan via den nya webbportalen blimedlemikyrkan.fi. Sajten har varit öppen lite mer än en vecka. 8.7.2009 kl. 00:00

Människa. Han vill vara just den Gud har skapat honom till, varken mer eller mindre. 9.7.2009 kl. 00:00

Ledare. Om kyrkan vill vara Kristi kyrka måste den enligt Kari Sadinmaa radikalt politiseras. 9.7.2009 kl. 00:00

Nina Österholm. – Varifrån kommer du då lilla vän? – Helsingfors. – Men var har du växt upp? – I Helsingfors centrum. – Kära nån! Var har du lekt? Hur har du klarat dig? Jag skulle aaaaldriiiig låta mina barn växa upp i stan. Staaackaaaars dig! 9.7.2009 kl. 00:00

Kyrka. Det är tätt mellan vigslarna den 8 augusti. Brudpar föredrar gärna datum som är lätta att komma ihåg, speciellt om de infaller en sommarlördag. 7.7.2009 kl. 00:00

Världen. Bussarna med det ateistiska budskapet stötte på kristen patrull i Tyskland. 6.7.2009 kl. 00:00

Kultur.  – Franciskusfesten är en kökarangelägenhet, säger Gunilla Pleijel, projektledare för årets fest som infaller inkommande helg 3–5 juli på Kökar. 3.7.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag är jättelycklig över att jag hittat det jag tycker om att göra. Jag tror alla människor har möjlighet att hitta det som känns rätt för just dem. 2.7.2009 kl. 00:00

nytt från domkapitlet. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har sökts av Camilla Ekholm och Karl af Hällström. 7.3.2019 kl. 16:50

Personligt. Familjen Holmgårds dagar kretsar mest runt mattan på vardagsrumsgolvet. Där är Oliver, 3,5 år, medelpunkten. Oliver lider av sjukdomen INCL och bryts sakta ner. 7.3.2019 kl. 13:00

ekofasta. ”För att vi tillsammans skall kunna bevara hoppet.” I sin hälsning inför fastan vädjar biskoparna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland för klimatet. 6.3.2019 kl. 11:49

ekofasta. Avstå från nya kläder och vårda de du har, säger Ida Haapamäki. Fastan kan bli en solidarisk handling med miljön och människorna som producerat det du har på dig. 1.3.2019 kl. 17:40

klimat. Kyrkostyrelsens plenum godkände kyrkans energi- och klimatstrategi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har som mål att bli koldioxidneutral senast år 2030. Ett av målen är att kyrkan ska vara en aktiv samhällspåverkare i klimatfrågor. 26.2.2019 kl. 17:13