Han lobbar för religionsdialogen

Människa. Det låter glamoröst, men med glamouren följer ett stort ansvar, säger Tomas Sandell om sitt jobb som lobbare i Bryssel med religiösa frågor som specialnisch.
6.3.2008 kl. 00:00

Det låter glamoröst, men med glamouren följer ett stort ansvar, säger Tomas Sandell om sitt jobb som lobbare i Bryssel med religiösa frågor som specialnisch.

 
Tomas Sandell växte upp i Karleby. I dag bor han i Helsingfors, men reser ofta till Bryssel. Och namnet till trots är han inte släkt med någon av prästerna Sandell i Borgå stift.

När Tomas Sandell växte upp i Karleby fanns det inget som tydde på att han skulle bli en central person i kristna EU-kretsar – eller?

– Mina föräldrar var varmt troende och aktiva inom Kyrkans ungdom, men själv var jag inte så intresserad av traditionell kristen verksamhet. Jag är ingen grubblare, jag är mera den som fått tron med modersmjölken.

Mer konkret blev tron för honom under studietiden då han hade syskon som hade mera dramatiska upplevelser av personlig omvändelse. Då upptäckte han att det fanns ett större djup i kristendomen än han anat.

Tomas Sandell studerade statsvetenskap i Åbo och inledde en karriär som fristående konsult i EU-frågor år 1994.

– Jag har alltid haft som princip att inte vara i ett fack. Jag har sysslat med det som jag tycker är intressant, och så har jag hittat någon som betalar för det, ler han.

I början av sin EU-karriär sysslade Tomas Sandell med finlandssvensk intressebevakning, numera är hans nisch civilsamhällsfrågor i allmänhet med speciell inriktning på den religiösa dialogen i Europa.

– Jag utför beställningsuppdrag för organisationer och stiftelser. Jobbet går ut på att dricka kaffe, äta middag, diskutera, skaffa information och vara med och påverka. Att samla argument och fakta.

Alla frågor Sandell driver har han inte ett personligt intresse för, men han jobbar aldrig emot sin egen övertygelse. En fråga som engagerar honom personligen är Israel-frågan.

– Efter att jag jobbat ett tag i Bryssel märkte jag att det inte fanns någon som drev frågor som hade att göra med antisemitism och antisionism. Det kändes märkligt. Hela EU-idéen föddes ju efter Förintelsen.

Läs hela profilen i Kp 10/2008.

Sofia Torvalds



psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07