Jacob Gospel – veckans energikick

Kultur. Musik skall finnas i kroppen, inte bara i munnen. 70 sångare har hittat gospelglädjen i kören Jacob Gospel. 15.2.2008 kl. 00:00

Musik skall finnas i kroppen, inte bara i munnen. 70 sångare har hittat gospelglädjen i kören Jacob Gospel.

 
På Jacobs gospels julkonsert 2007 togs många sinnen i bruk.

– Jag tror att koristerna uppskattar att man i gospel får man sjunga ut, starkt och rytmiskt, och att under konserterna få göra det med kompgrupp, säger Heidi Storbacka, dirigent i Jacob Gospel. Samverkan med solisten betyder också mycket. Solisten förväntas improvisera och kören svara på det.

Det är måndagkväll och övning i församlingscentret i Jakobstad.

– Nej, nu låter ni ungdomskörsaktigt, säger Heidi och lär koristerna att hitta volym och djup i sina röster genom en enkel övning med bara e-ljud.

De rätar på sina ryggar, låter rösterna djupna och styrkan tillta. Samspelet fungerar. Koristerna följer sin dirigent. Här finns inga hindrande notpapper mellan dem.

– Ni gör mig så lycklig, strålar Heidi.

Musikstil med dragningskraft

– Att få leda en gospelkör är en dröm jag burit på länge, säger hon. När jag studerade i Piteå fick jag frågan om jag ville ta över Pite Gospel. Men då var jag inte redo. Sommaren 2005 tog jag upp saken med Martin Store och han tände direkt. Han kom med som pianist. Vi lät budet gå och började på hösten.
Gensvaret kom direkt. I dag sjunger sjuttio i kören, åldersfördelningen sträcker sig från sexton till sextio, medelåldern är trettio plus.

– Många tror att vi är en ungdomskör, men här ryms alla åldrar. Till stor del består kören av min egen åldersklass, de som var med under förra gospelvågen. Gospel har inte riktigt hittat den yngsta generationen än, men här kan tonåringar pröva på.

– Det kan tyckas galet att vi här sjunger amerikansk kyrkomusik. Men gospel som musikstil tilltalar också sådana som inte gillar budskapet. Orsaken är att musiken är glad och medryckande. Och texterna är så raka att det nästan skulle vara svårt att sjunga dem på svenska. De är så otroligt starka.

Många som inte är kyrkligt aktiva är med. Heidi som är uppvuxen i församlingen säger att hon får tänka på språket. Inte ta för givet att alla har samma vokabulär.

– Jag är inte predikant och predikar inte i kören. Men jag tror att när man lärt sig sångerna bär man dem med sig och de är predikan i sig.

Koristerna turas om att förmedla en tanke för dagen. Det kan vara precis vad som helst. Den här kvällen ges en uppmaning till småbarnsmammor att unna sig en Fazers blå i veckan.

Inte vanliga konserter

– Vi har försökt hitta en modell som passar småbarnsfamiljer. Två timmar varje måndag, inga extra övningar. Två uppträdanden per termin, inga övningar i december och maj.

Heidi Storbacka arbetar som sånglärare på Musikhuset i Jakobstad. Jacob Gospel är talkoarbete för henne liksom alla andra.

– Vi är en av församlingens största grupper men vi kostar dem ingenting. Kören är ett privat initiativ med ett körråd. Vi kunde säkert få kören som arbiskurs. Men det här har känts som en rätt väg att gå.

Vårens konsert går av stapeln i april och görs i samarbete med Mikael Svarvar. Konserten ges både i Jakobstad och Vasa.

– Jag tycker om att jobba med helheter. Visuellt och med doft, ljud, dans. Vi har tagit våra första steg in i koreografi. Det var en milstolpe för kören. Det är en utmaning att jobba med olika sinnen, använda kyrkorummet på olika sätt. Vi har inte gjort så många vanliga konserter.

En timme före varje övning finns Heidi på plats. Kopplar mickar, övar själv och ber.

– Utom våra musikaliska mål vill vi möta varandra och förhoppningsvis Gud. Jag tror faktiskt att själva övningarna är de viktigaste för många.

Kerstin Haldin-Rönn



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22