Läsmöten under lupp i Karleby

Kyrka. Karleby svenska församling diskuterar läsmötenas framtid. I de aderton läslagen har läsmöten hittills alltid hållits i hemmen, men det börjar bli svårt att hitta folk som vill öppna sina hem för dem. Dessutom är de resurskrävande. 6.2.2008 kl. 00:00

Karleby svenska församling diskuterar läsmötenas framtid. I de aderton läslagen har läsmöten hittills alltid hållits i hemmen, men det börjar bli svårt att hitta folk som vill öppna sina hem för dem. Dessutom är de resurskrävande.

 
Kristine och Börje Nordlund öppnar gärna sin dörr för församlingens läsmöte. Senast kom tjugo personer.

Läsmötenas framtid har diskuterats en gång i församlingsrådet och kommer upp på nytt i slutet av månaden.

– Läsmötena har gett upphov till en livlig diskussion, säger kyrkoherde Peter Kankkonen. Jag tycker att det är fina möten som ger mycket, men ekvationen vill inte gå ihop. Det har blivit svårare att hitta personer som ställer upp. Folk säger att de uteblir från mötena i rädsla för att nästa gång bli värdar.

Kan marthor och byalag bidra?

Läsmötena har gamla anor, redan 1686 skrevs de in i kyrkolagen. Genom åren har de ändrat karaktär. Från att ha varit verkliga läsförhör är det nu byamöten i friare stil.

Kankkonen tycker att diskussionen är viktig. Alltför sällan utvärderar man i kyrkan det man gör.

– Många har kommit med synpunkter och gett goda uppslag. Jag tror att vi kommer att hitta en bra lösning.

Det vi hoppas på är att marthor och byalag skulle gå in och ta initiativet för det praktiska. Vill man värna om gemenskapen är det byborna som skall vara aktiva.

Två eller tre av de anställda brukar vara med på läsmötena. Nu har de anställda minskat, en prästtjänst föll bort i och med sammanslagningen, sedan dess har ytterligare några gått i pension.

– Pengarna räcker bara inte till att anställa efterträdare. Dessutom uppstår nya behov. Antalet ensamstående växer. Vi känner behov av att öka hembesöken men vem skall göra det?

Stugmöten behövs

– Det är synd om man slutar med läsmöten, tycker Kristina Nordlund i Såka.

Hon och hennes man Börje har alltid uppskattat gemenskapen på läsmötena.

– Det finns inga andra stugmöten numera. Vi tycker att det har varit välsignat att öppna vårt hem för läsmöte. Det är bara roligt, ingen plåga alls. Inte behöver man renovera stugan för den skull. Det är ju bara bybor som kommer. Våra präster är humoristiska, det är trevligt att umgås med dem.

– Temat behöver inte vara så tungt teologiskt. Men gärna en kort väckelsepredikan. Det är det viktigaste av allt.

– Läsmötena fyller sin funktion, säger också Solveig Jansson i Rödsö och hoppas på fortsättning. Jag tror inte att tveksamheten beror på ovilja mot läsmötena. Snarare är man blyg att erbjuda sitt hem. 

– Gemenskapen och det sociala är läsmötenas styrka. Vi behöver sådan enkel kristen gemenskap på gräsrotsnivå. Innehållet kan säkert också förenklas så att församlingens anställda inte behöver dra hela lasset.

Kerstin Haldin-Rönn



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22