Nej tack till juridiskt tricksande

Ledare. Ledare 6/2008 I dagarna kan evangelisk-lutherska kyrkan i Finland se tillbaka på 22 år med kyrkomötets beslut att öppna prästämbetet också för kvinnor och på 20 år med kvinnliga präster. 4.2.2008 kl. 00:00
 
Illustration: Jan Lindström

 

I dagarna kan evangelisk-lutherska kyrkan i Finland se tillbaka på 22 år med kyrkomötets beslut att öppna prästämbetet också för kvinnor och på 20 år med kvinnliga präster. Beslutet fattade kyrkomötet år 1986 och två år senare, alltså 1988, trädde den lag som möjliggjorde prästvigning av kvinnor i kraft.
Trots att vi alltså i två decennier har haft kvinnliga präster i vår kyrka hålls den så kallade kvinnoprästdebatten fortfarande varm, ibland kokar den fortfarande till och med över.

Ett inlägg i debatten kom biskopen i Uleåborgs stift Samuel Salmi nyligen med då han slog fast att man inte kan acceptera tricksande med juridik i fråga om kvinnornas prästerskap.
Det är lätt att hålla med och instämma.
Tricksande med juridik kan inte accepteras. Inte då det gäller kvinnor som är präster i vår kyrka, men inte heller andra.

I sin
avhandling ”Bekännelsen som kyrkans rätt” har teologie doktor Arto Seppänen systematiskt granskat de beslut som har fattats i väjningsärenden (se mera på nyhetsplats). Det har han gjort ur ett juridiskt perspektiv där kyrkorätten, med kyrkans bekännelse som grundbult och tolkningsnyckel, är central.
Seppänen har kommit till slutsatsen att en präst har laglig rätt att väja. Detta inte endast på grund av sin personliga övertygelse, utan för att övertygelsen har sin grund i bekännelsen och rätten att följa övertygelsen är tryggad i lag. Den slutsatsen strider mot den rådande lagtolkningen både inom och utanför kyrkan.

Seppänens doktorsavhandling är ytterst inte ett inlägg endast i den så kallade kvinnoprästdebatten. Dess betydelse som debattinlägg på högsta akademiska nivå får den som bidrag till den allt viktigare debatten om bekännelsens betydelse.
Eller lite populariserat sagt: debatten om vilken betydelse Bibeln, den äldsta kyrkans tre bekännelseskrifter och de lutherska bekännelseskrifterna har både för den kyrkliga lagstiftningen och för den allmänna lagtolkningen i kyrkliga frågor och ärenden.

Kollegan Kotimaa
bad ärkebiskop Jukka Paarma och biskopen i Esbo stift Mikko Heikka kommentera Seppänens avhandling.
Ingendera gjorde det.
Paarma hänvisade till att han inte hinner medan Heikka kort konstaterade att Seppänens slutsats är en fråga för jurister att ta ställning till.

Heikka har delvis rätt.
Seppänen har med sin kyrkorättsligt betonade granskning av domkapitelsbeslut och beslut i Högsta förvaltningsdomstolen visat att det kan finnas juridiska nycklar och tolkningar som trots allt kanske ännu inte har beaktats eller inte har beaktats i tillräckligt hör grad.
Varken inom kyrkan eller utanför den.
Heikka har delvis fel eftersom frågan om kyrkans bekännelse inte är en juridisk utan en teologisk fråga som i sista hand avgörs av kyrkomötet. Enligt lagen är det kyrkomötet som fattar beslut om kyrkans lära.

Vad den kyrkans bekännelse som Seppänen bygger sitt resonemang på och kring är, är alltså inte given en gång för alla och inte alltid entydigt klart.
Enklare blir denna sida av saken inte av att det råder oenighet inte endast om kyrkans bekännelse utan också om huruvida kvinnoprästfrågan över huvud taget är en fråga som faller inom ramen för bekännelsen. Är den alltså en lärofråga, en bekännelsefråga eller en ordningsfråga?

I dag arbetar ingen inom vår kyrka för att frånta kvinnor rätten att vara präster och att vara det fullt ut. Ingen vill heller juridiskt tricksa med deras rättigheter.
Precis som man har utrett vad som gäller för de kvinnliga prästerna och deras ställning är det viktigt att lika grundligt utreda vad som gäller för dem som på grund av sin övertygelse inte kan ha altargemenskap med kvinnliga präster.

Då vi vet svaret på frågan är förhoppningsvis en hel del vunnet. Förutsatt alla är beredda att acceptera svaret förstås.
Finns rätten att väja måste kyrkan antingen acceptera det eller lagstifta så att det blir omöjligt. Till exempel genom att slå fast att det är villolära att säga nej till kvinnliga präster och att det alltså strider mot kyrkans bekännelse.
I en sådan situation kan de som anser sig tvingade av sitt samvete att väja knappast göra mycket annat än söka andra vägar att tjäna Gud än som präster i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Men som
Salmi slog fast: tricksande med juridik, inklusive kyrkolagens bekännelseparagraf, kan inte accepteras. Varken i ena eller andra riktningen.

Stig Kankkonen



teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00