Svenska Yle och Borgå stift

Ledare. Ledare 2/2008 Diskussionen om vad som skall hända med svenska Yle har gått het de senaste veckorna.
En av de största frågorna har gällt strategiska modeller: gagnar det finlandssvenskarna bäst att ha separata lösningar eller är det bättre att de svenskspråkiga syns och hörs tillsammans med den finskspråkiga majoriteten?
7.1.2008 kl. 00:00
Diskussionen om vad som skall hända med svenska Yle har gått het de senaste veckorna.
En av de största frågorna har gällt strategiska modeller: gagnar det finlandssvenskarna bäst att ha separata lösningar eller är det bättre att de svenskspråkiga syns och hörs tillsammans med den finskspråkiga majoriteten?

 
Illustration: Jan Lindström
De som argumenterar för separata lösningar gör det ofta med motiveringen att minoriteten lätt försvinner om den inte har egna rum och egna scener. Enligt dem är faran för samma-på-svenska-tänkande överhängande om man så att säga uppträder tillsammans med majoriteten. Då blir det lätt så att det inte längre är fråga om att förmedla det genuint finlandssvenska, utan om att översätta det finska till svenska.
Det är alltså fråga om en finskspråkig verklighet på det andra inhemska språket.

De som argumenterar för ”samkörning” gör det huvudsakligen med motiveringen att egna rum och scener leder till isolation.
Samtidigt påminner man om att en minoritet alltid är beroende av majoritetens goda vilja och att den goda viljan är beroende av hur väl man känner till minoritetens verklighet.
Om det finlandssvenska inte är en naturlig del av helheten är och förbli det ett mer eller mindre främmande element.

Överför man tankarna om och kring svenska Yle till den finlandssvenska kyrkliga verkligheten och Borgå stift kan det kanske öppna nya perspektiv och infallsvinklar.
Trots olika uppgifter och därmed olika verksamhetsformer och -modeller har de två en sak gemensamt: deras uppgift är att på olika sätt ta hand om och betjäna den finlandssvenska befolkningen.

Då Borgå stift grundades för ganska exakt 84 år sedan, 1.12.1923, var det ett unikt uttryck för evangelisk-lutherska kyrkans i Finland vilja att ta hand om sin språkliga minoritet.
Till stiftet anslöts församlingar som är svenskspråkiga eller som har en svenskspråkig majoritet. Dessutom hör den landsomfattande Tyska evangelisk-lutherska församlingen i Finland och rikssvenska Olaus Petri-församlingen till Borgå stift.

Utvecklingen har lett till att uppdelningen i en finlandssvensk ”kyrka” och en finländsk kyrka inte längre är vad den kanske en gång har varit. Det är allt vanligare att församlingar tillhörande Borgå stift är församlingar i en kyrklig samfällighet som hör till ett finskt stift.
Till exempel i Esbo är den svenska församlingen stiftets största församling men samfällighetens minsta. I Tammerfors är den svenska församlingen med sina 1 000 medlemmar en lilleputt, en välmående sådan men i alla fall en lilleputt, bland tio större finska församlingar.

Den förändrade
kyrkliga verkligheten har på många håll lett till nya utmaningar i samarbetet mellan svenska och finska församlingar.
Alltid har det inte varit lätt att anpassa sig, men i de absolut flesta fall har parterna hittat varandra, förstått varandra och insett varandras behov.
Då det gnisslat i samarbetet har det oftast varit fråga om missförstånd som huvudsakligen berott på att man inte känt varandra tillräckligt bra. Sällan, om någonsin, har det varit fråga om illvilja och onda avsikter.

Det man på det finlandssvenska kyrkliga fältet har insett är att det är i goda tider förtroendet mellan minoriteten och majoriteten måste grundas och byggas upp så att det finns där som en självklarhet då det kärvar till sig.
Samma insikt har man säkert kommit till också inom svenska Yle, men de aktuella friktionerna tyder på att det kanske ännu finns en hel del att göra.

Varken när det gäller det kyrkliga eller när det gäller svenska Yle är det ju realistiskt att tänka sig ett finlandssvenskt liv för sig.
Som finlandssvenskar är vi en del av det finländska samhället och som en minoritet i det samhället måste vi hela tiden aktivt slå vakt om våra intressen. Intressebevakningen får inte så mycket vara att säga nej till majoritetens planer och förslag som att vi själva presenterar konstruktiva lösningar som gagnar både oss och majoriteten.

Både i fråga om svenska Yle och Borgå stift bygger de lösningarna på starka svenska enheter i kontinuerlig, aktiv och förtroendefull kommunikation med majoriteten.
Lyckas vi med detta kan de finlandssvenska enheterna knappast ses som utslag av isolationism utan som välkomna, förhoppningsvis till och med nödvändigas resurser i det gemensamma arbetet för hela det finländska samhället.
Stig Kankkonen



partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44