Kristna budskapet viktigt i finländarnas julfirande

Kyrka. Det religiösa budskapet är fortsättningsvis viktigt i finländarnas värderingar och förväntningar på julen. Åtta av tio finländare anser att det viktigaste med julen är en fridfull stämning och samvaro med familjen. Ungefär var tredje finländare uppger att de vid julen ger gåvor till välgörande ändamål. 25.12.2007 kl. 00:00

Det religiösa budskapet är fortsättningsvis viktigt i finländarnas värderingar och förväntningar på julen. Åtta av tio finländare anser att det viktigaste med julen är en fridfull stämning och samvaro med familjen. Ungefär var tredje finländare uppger att de vid julen ger gåvor till välgörande ändamål.

Också andakter vid juletid är fortsättningsvis viktigt för en stor del av finländarna. Över en fjärdedel (27 %) anser att julens kristna budskap är mycket viktigt och för närmare en femtedel (18 %) är det viktigt att delta i julkyrkan eller i en julandakt. 14 procent av finländarna uppger att de går i kyrkan på julafton. Var fjärde finländare har för avsikt att delta i evenemanget De vackraste julsångerna. Julevangeliet läses i 15 procent av de finländska hemmen.

Betydelsen av gemenskap och traditioner syns på ett tydligt sätt i de religiösa traditionerna som hör samman med julen. Närmare två tredjedelar (59 %) tänker besöka gravgården på julen, det är också den klart populäraste allmänna traditionen som hör samman med julen. Utöver det tänker 51 procent följa med utlysandet av julfreden i radio eller tv och en tredjedel (35 %) sjunger julsånger hemma.

Många av julens traditioner förenar faktiskt finländarna för i de flesta aktiviteter vi ägnar oss åt under julen är skillnaderna små mellan olika ålders– och yrkesgrupper. Dessa uppgifter baserar sig på en enkät som Finska Gallup har gjort på uppdrag av Kyrkans forskningscentral. 1283 finländare deltog i undersökningen.

De flesta finländare vill fira julen hemma (59 %) eller tillsammans med sina föräldrar (15 %). Tre procent är däremot tvungna att fira julen på sin arbetsplats.

På julen fylls kyrkorna

Under julhelgen samlas hundratusentals finländare i kyrkorna för att fira Jesusbarnets födelse och uppleva julstämning. Julaftonen är kyrkoårets populäraste helgdag. Enligt den lutherska kyrkans senaste statistik deltog 386 000 finländare i julaftonens gudstjänster. Juldagen är den helgdag som ligger trea i statistiken. Julottan och högmässan hade 145 100 deltagare. Julnattens mässor samlade sammanlagt 83 000 finländare. Under senare år har julmässans ställning stärkts.

– Vardagen kan vara splittrad och söndrig. I julkyrkan söker man frid och stillhet. Kanske kan den reda ut en del knutar. Julkyrkan stärker också gemenskapen. I kyrkan finns andra som färdas i samma riktning, funderar kontraktsprosten Juha Palva i Jämsä prosteri.

KT



Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat om hur understöden från Kyrkans forskningscentral skall fördelas för år 2011. Det största understödet, 23 000 euro, fick teologie doktor Patrik Hagman som forskar vid Åbo Akademi. 29.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag inleds det nya kyrkoåret med första advent. 28.11.2010 kl. 00:00

Människa. Adventstiden är en förberedelsetid. Liksom påsken är den därför också en fastetid, som varar ända fram till juldagen. 27.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Sillburkar, glans och guld, en stjärna? Kom glad och hjärtevarm är en bok om julen – så som vi minns den, saknar den, söker den. 26.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Rimstafetten slingrar vidare mellan både handfasta och livsdugliga paket. 25.11.2010 kl. 00:00

Människa. Fredrika Sundén studerar journalistik i Helsingfors och är kyrkligt förtroendevald i Pernå. De östnyländska rötterna sitter djupt liksom tron på ordets makt. 25.11.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg. En natt som denna går mina tankar osökt till Robert Lamm, en av mina favoritlåtskrivare på sjuttiotalet. Han vakade, liksom jag, en natt och försökte vara kreativ. Fast huvudet börjar snurra och man förlorar greppet om tiden. 25.11.2010 kl. 00:00

Ledare. Ångerns roll i vår tid har krympt. Det finns inget vackert och attraktivt i den. 25.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. De flesta som skriver ut sig ur kyrkan är unga. I svenskspråkiga församlingar är utskrivningsivern inte lika stor. 24.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Fattiggubben på lånemagasinets vägg i Pörtom har till ortsbornas glädje återställts efter vandaliseringen förra veckoslutet. 24.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkofullmäktige i Väståbolands svenska församling gav i går grönt ljus för att Pargas kyrka ska renoveras. 23.11.2010 kl. 00:00

Världen. En gammal finsk gravsten användes nyligen som parkeringshinder i ryska Viborg. 23.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den här veckan torde de första Helsingforsborna som skrivit ut sig ur kyrkan under och efter oktober få ett brev från församlingen. Där får de ett tack för att de varit medlemmar och ombeds komma med respons på kyrkans arbete. 23.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkovalet handlade i stor utsträckning om de homosexuellas rättigheter i kyrkan. Diskussionen som föregick valet väckte medlemmarnas intresse att delta. 23.11.2010 kl. 00:00

Människa. Hufvudstadsbladets kulturchef Philip Teir skrev ut sig ut kyrkan när han fyllde 18. 20.11.2010 kl. 00:00

studentexamen. Hur har vårens studenter tagit det att de inte får fira en ordentig dimission? Vi pratade med Karin Westerlund från Karis och Axel Falck från Helsingfors. 27.5.2020 kl. 09:40

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26