Strategier behövs, men ...

Ledare. Ledare 41/2007 På olika nivåer i vår kyrka pågår arbetet med strategier och planer. Ett förslag till ny strategi för helhetskyrkan presenteras i december. Stiften, de kyrkliga samfälligheterna och församlingarna slipar på sina strategier och inom dem skrivs delstrategier för till exempel fastighetssektorn och personalsektorn. 9.10.2007 kl. 00:00

På olika nivåer i vår kyrka pågår arbetet med strategier och planer. Ett förslag till ny strategi för helhetskyrkan presenteras i december. Stiften, de kyrkliga samfälligheterna och församlingarna slipar på sina strategier och inom dem skrivs delstrategier för till exempel fastighetssektorn och personalsektorn.

 
Illustration: Jan Lindström

Om en positiv framtid för kyrkan kunde garanteras med strategier och andra planer skulle alla församlingsmedlemmar kunna känna sig trygga. Detta naturligtvis förutsatt att kyrkan kan byggas av människor och med hjälp av mänskliga planer samt att strategierna och planerna beaktar just de utmaningar och problem som kyrkan möter.

Psalm 127
, en vallfartssång av Salomo, är en svidande kommentar till den första förutsättningen.
Den säger enkelt och rättframt att allt är i Guds hand. Om Han inte bygger huset är byggarnas möda förgäves, men om arbetet sker i enlighet med Hans vilja går allt bra. Sina vänner ger Herren framgång.

Psalmen säger inte att vi skall sitta med händerna i kors och förvänta oss att allt skall ordna sig. Vår uppgift är att under bön om Herrens ledning och i enlighet med Hans uppenbarade vilja vara med och bygga Hans kyrka.
Märk väl: Hans kyrka och inte vår.

En annan viktig sak att komma ihåg i sammanhanget är att framtiden är i Guds hand och att den undandrar sig vår kunskap. Men det innebär naturligtvis inte att vi skall gå in i den med slutna ögon och utan några som helst planer.
Vår uppgift är att planera med hjälp av det förstånd som Gud gett var och en av oss och att göra det så bra som vi bara kan. Strategier och planer behövs.

Bland annat mot denna bakgrund är biskop Simo Peuras tankar om och kring helhetskyrkans strategiarbete intressant och viktigt (se mera på nyhetsplats i  KP nr 40).
I hans resonemang ligger betoning i strategiarbetet på ett klargörande av vilka uppgifter kyrkan finns till för och hur den bäst kan utföra de uppgifterna. Samma modell gäller naturligtvis varje enskild församling och församlingsorgan.

Detta avviker från ett allmännare sätt att se på strategier.
Det är ju att betona mål utanför organisationen och anpassa verksamheten efter dem. I Peuras tänkande är det uppgiften, kyrkans uppdrag i världen, som skall bestämma verksamheten. Får de göra det bygger Herren huset. Får de inte göra det är arbetarnas möda till ingen nytta.

Här är det fråga om att klart ta avstånd från ”specialförmåner” för medlemmarna samt från filosofin att man skall locka massorna med ”bröd och skådespel” som ingenting har att göra med uppdraget att föra ut de kristna budskapet.

I fråga om den utmaning som en för oss dold morgondag innebär förefaller det finnas orsak till nytänkande.
Som det nu är förlitar sig kyrkan och församlingarna i sina strategier och planer på antagandet att man möter endast en verklighet, som ser ut på ett tämligen bestämt sätt. Samtidigt har medvetenheten ökat om att till exempel medlemsflykten och ointresset för en del kyrkliga aktiviteter kan tillta till och med dramatiskt. Och vi vet nu att förändringar i den kommunala strukturen medför oväntade utmaningar och så vidare.

Helhetkyrkan,
de kyrkliga samfälligheterna och församlingar skulle göra klokt i att arbeta med olika scenarier och anpassa strategierna och planerna till olika verkligheter.
Det skulle dels ge en bättre, bredare uppfattning om vad som kan vänta, dels skapa öppenhet och flexibilitet i attityderna.

Med tanke på de allt annat än lugnande siffrorna över den kyrkliga utvecklingen kunde arbetet med olika scenarier, alternativa strategier och planer förmodligen också skapa den realistiska krismedvetenhet som stiftsdekan Sixten Ekstrand tycker sig sakna.
En regelbunden uppföljning av strategierna och planerna skulle för sin del hålla medvetenheten levande.
Även i kyrkliga sammanhang är det en sanning att erkännande av fakta är all vishets moder.

Stig Kankkonen



Mest läst

    Teologi. Tomas Ray vikarierar Patrik Hagman som universitetslärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 9.6.2021 kl. 16:29

    kampen mot cancer. I maj för fyra år sedan förlorade Britt-Marie Fellman sin man och dotter i cancer, och Anna Andersson sin pappa och sin syster. Sara dog några dagar före Janne – och de begravdes samtidigt på försommaren. 9.6.2021 kl. 00:00

    RÄTTEGÅNG. Under två dagar har Vasa hovrätt gått igenom samma dokument och hört samma vittnen och experter som Österbottens tingsrätt gjort i penninginsamlingsmålet mot Martyrkyrkans vänner, dess ordförande och en styrelsemedlem. 9.6.2021 kl. 15:32

    sommar. Det finns de där vissa ställena och stunderna då du kan känna smaken av sommaren på tungan. Vi bad några människor berätta om ett ställe som kommit att betyda mycket för dem, som blivit en viktig del av deras sommar. Kan du gissa vilka platser de beskriver? 9.6.2021 kl. 11:42

    Solf. Han växte upp på en bondgård i Irak. Nu rattar han traktor och gräsklippare i Solfs församling och förbereder sig för att börja yrkesstudier till hösten. 10.6.2021 kl. 08:45

    mission. Efter fjorton år bland aboriginerna i Australien kom Maria Zuglian med familj till Finland för strålbehandling. Tanken var att återvända efter fyra månader. Men dörren stängdes och coronan hindrar dem att återvända för att ta farväl. 10.6.2021 kl. 07:01

    GUDSTJÄNST. I sommar får församlingen delta i gudstjänsten igen efter en lång coronapaus. Hur många ryms in? Det beror på var du bor. – Det känns overkligt, säger kyrkoherde Mats Lindgård om att öppna kyrkdörrarna igen. 8.6.2021 kl. 12:18

    PRÄST. Fred Wilén är ny kyrkoherde i Kyrkslätt. Han träffar varje vecka folk som gillar honom för att de minns honom från radion. 7.6.2021 kl. 14:39

    GUDSTJÄNST. I juni börjar kyrkorna öppna upp för gudstjänstbesökare. Men kyrkoherde Johan Westerlund rakar av sig sitt coronaskägg först när kyrkans alla coronabegränsningar är borta. 28.5.2021 kl. 16:05

    samtal. Vad är ett gott samtal? Vad händer när människor möts i dialog istället för debatt? Jakten på det goda samtalet tog sig uttryck i en talkshow i kyrkan. 27.5.2021 kl. 17:02

    sammanslagning. Fyra församlingar slås samman på Åland och bildar två nya. Sammanslagningarna godkändes av Kyrkostyrelsens plenum idag. 27.5.2021 kl. 14:38

    tro. Han har fallit ner från tre politiska träd. När det gäller sin tro aktar sig Ove Stråka därför för att klättra upp i fel träd igen. 27.5.2021 kl. 09:53

    tro. Minna Opara förlorade sin pappa som 15-åring. Med åren kom barndomens oro ut i form av panikångest. – När jag känner paniken komma säger jag till Jesus: Gör någonting. Jag är bara en mamma, men du är allsmäktig. 26.5.2021 kl. 16:18

    BERÄTTANDE. Lovisabon Annika Gustafsson-Flinck har varit lärare i 30 år. – De ämnen som ligger mig varmast om hjärtat är historia och religion. I vår har hon också tagit sitt berättande till en annan nivå och debuterar som romanförfattare. 26.5.2021 kl. 10:42

    assessorsval. Stina Lindgård är ny prästassessor vid domkapitlet i Borgå stift. 25.5.2021 kl. 17:47

    KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

    Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

    KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

    KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

    KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

    Mest läst