Knepigt med religiösa motiv på bankkortet

Samhälle. Frun, katten och stugan kan man avbilda på sitt bankkort, men en ikon är inte okej. Gränsdragningen är svår när det gäller användningen av religiösa symboler på bank- och kreditkort. 26.6.2007 kl. 00:00

Frun, katten och stugan kan man avbilda på sitt bankkort, men en ikon är inte okej. Gränsdragningen är svår när det gäller användningen av religiösa symboler på bank- och kreditkort.

 
 Foto: Christa Mickelsson

En person skickade en foto på en samling ikoner till sin bank, Aktia, i förhoppning om att bilden kunde användas på bankkortet. Det blev nej. Banken meddelande att nationella, religiösa, rasistiska samhälleliga eller liknande symboler inte får användas. Bilden eller symbolen får inte heller kränka patent, varumärke eller upphovsrätt.

– Vi följer Visa Internationals regler, säger Kristian Seveus, kundservicechef vid Aktia. Han är en av de två personer som kontrollerar de bilder som folk vill ha på sina bankkort.

– Inga varumärken, religiösa motiv eller kända personer, räknar han upp.
I 99 procent av fallen blir det inga problem med bilderna: de flesta brukar välja säkra motiv som familjen, hunden eller sommarstugan.

Svår gränsdragning

Gränsdragningen är inte så lätt. Det heter att man inte får ”göra propaganda” för sin religion – men vad är då ”propaganda”? Är en bild på ett helgon propaganda?

– I det fallet kan det också handla om upphovsrätt, säger Seveus. Han uppmanar alla som är missnöjda med bankens beslut att ta kontakt och diskutera igenom sitt fall.

Om man målat sin ikon själv, då?

– Ja, funderar Seveus, det är en tolkningsfråga. På Aktia är vi två personer som oberoende av varann skall godkänna motiven.

Spontant säger han nej till ett krucifix, men ja till ett foto på en person med ett krucifix runt halsen. Foton på kyrkor är tillåtna. Samma person som skickade in ikonbilden försökte på nytt med ett foto på en glasmålning från Tammerfors domkyrka, föreställande en duva (= den heliga Anden). Den var ok.

– En duva kan ju också vara en fredssymbol. Den uppfattas inte som propaganda, säger Seveus. – Men vi har sagt nej till en person som ville ha text från Bibeln på sitt bankkort.

Nå, men om man väljer något trevligt bibelställe som inte kan stöta någon, till exempel Kärlekens lov?
– Då vi sa nej handlade det om en text med en bibelhänvisning, säger Seveus.
Kärlekens lov går alltså an, så länge man inte vet att texten är från Bibeln.

Visa mån om sitt brand

Om kunden är envis och vill ha ett religiöst motiv på sitt bankkort kan ärendet prövas av en speciell avdelning på Visas kontor i London.

– Men det är nog väldigt sällan de här gränsfallen skickas via oss till London, säger Camilla Askolin, avdelningschef vid Luottokunta i Finland.

Själv tar hon inte ställning till om en bild på en ikon kan anses vara propaganda för en religion.
– Visa har ju de här reglerna för att det så tydligt som möjligt skall framgå att det är deras brand det handlar om. För att Visa-brandet inte skall påverkas måste motiven vara så neutrala som möjligt, säger Askolin och poängterar att samma regler gäller över allt i världen.

Sofia Torvalds



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54