Kyrklig konflikttsunami

Ledare. Ledare 19/2007 Kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, har denna vecka samlats till vårsession i Åbo. På agendan finns bland annat en rapport om kyrkans strategi fram till år 2015. 7.5.2007 kl. 00:00
Kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, har denna vecka samlats till vårsession i Åbo. På agendan finns bland annat en rapport om kyrkans strategi fram till år 2015.
Utkastet till strategin talar om trygghet i församlingen, som skall vara en älskande och öppen sanningsgemenskap. Där understryks att kyrkan fattar sina avgöranden objektivt och så att de tål all granskning och så vidare.

 
Illustration: Jan Lindström
Kyrkan står inför stora utmaningar då det gäller att förverkliga allt det goda och vackra som den talar om.

Det som sägs i strategiplanen kontrasterar generellt sett bjärt mot den verklighet som Esbo stifts biskop Mikko Heikka gjorde sig till tolk för i samband med ett besök i Grankulla finska församling nyligen. Han sade sig vara harmsen över att kvinnoprästmotståndarna och homofrågan har ansträngt kyrkans bild utåt den senaste tiden.
Biskopen påminde om att evangeliet är spridningen av ett glädjebudskap och sade sig hoppas att kyrkans image skall fås att motsvara verkligheten.

Biskop Mikko Heikka är inte den enda som är harmsen över kyrkans bild både utåt och inåt. Känslan delas säkert av många och större lär den harmsna skaran bli hela tiden.

I egenskap av ordförande för den arbetsgrupp som på biskopsmötets uppdrag utrett problem förorsakade av olika ämbetssyner har Heikka i hög grad format den agenda som helt tydligt bidragit till den situation som han nu betecknar som olycklig.
Det är ju i hög grad den arbetsgruppens övertygelse om att hårdare tag mot präster med traditionell ämbetssyn ger önskat resultat som lett till massmedialt hårdbevakade konfrontationer. Tv, radio och tidningar rapporterar med förtjusning om konfrontationer. Och sammanstötningar vid altaret eller i predikstolen är massmedialt sett manna från himlen.

Det klimat som skapats har bland annat resulterat i att kommentatorer och opinionsbildare som varken känner till eller bryr sig om teologi eller religiös övertygelse sympatiserar med konfrontationstankarna och hejar på alla som kräver hårdare tag mot kvinnoprästmotståndare. Ofta i toleransens namn. Det ligger liksom i tiden.
Kvinnoprästmotståndare, som ser de hårdare nyporna som ett bevis på att de följer Guds vilja, känner sig förmodligen innerst inne ganska nöjda. På det hållet ser man varje tillstramning av situationen som en bekräftelse på att man är på rätt väg och på att ett samarbete är omöjligt.

I dagens läge torde det vara berättigat att säga att de åtgärder och uttalanden som kyrkans ledning med biskopsmötet i spetsen det senaste året stått för snarare skärpt och komplicerat situationen än gjort den bättre.
Också här har massmedierna spelat en stor, kanske till och med avgörande, roll. De som har vädjat för samtal och tolerans, till exempel Helsingforsbiskopen Eero Huovinen, har mer eller mindre negligerats eller sopats bort av vad som har börjat likna en konflikttsunami.

Då kvinnoprästmotståndarna inte heller själva har kunnat visa på konstruktiva och realistiska vägar framåt, har de som efterlyst hårdare nypor blivit bönhörda till fullo. Också bland kvinnoprästmotståndare har aggressivare tongångar vunnit större förståelse och bredare gehör.

Kyrkan förefaller därmed befinna sig i en situation där konflikter mellan ”konservativa” och ”liberala” allmänt anses vara ofrånkomliga, av en del nödvändiga och av vissa till och med välkomna.

Då arbetet med kyrkans strategi går vidare vore det viktigt att det inte sker i några höga sfärer utan med stark förankring både i den inom- och utomkyrkliga verkligheten.
Utan den förankringen kan strategiplanen bli en uppräkning av allt det goda man vill vara men inte är och allt det goda man vill göra men inte gör. Då kommer också planen att bli något som vänds mot kyrkan och något som man inom kyrkan måste vara harmsen över.

Många tankar, blickar och förhoppningar riktas i denna svåra situation mot kyrkomötet. Kan och vill kyrkans högsta beslutande organ göra något för att förbättra möjligheterna att leva upp till det som strategiplanen förslås sätta som sina värden: högaktning av det heliga ansvar, sanningsenlighet och rättvisa?
I dag är det allt för många församlingsmedlemmar som saknar allt för mycket av allt detta. Och fler lär det bli om det fortsätter så här.

Stig Kankkonen



Samhälle. År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Under alla sina år som riksdagsledamot har Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen en gång kontaktats av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan är en naturlig del av den finländska identiteten och därmed är kyrkan ett viktigt element också i det politiska livet. Det anser centerns partiordförande, statsminister Matti Vanhanen. 6.2.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Hon längtade så mycket efter att bli sedd och uppmuntrad. Av en alldeles speciell person. Av honom som funnits vid hennes sida i snart 20 år. 6.2.2007 kl. 00:00

Människa. – Ibland måste man bara våga kasta loss och fatta ett beslut, säger Sheila Liljeberg-Elgert. 6.2.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 6/2007 Kyrkan har är just nu föremål för kritik med allt annat än himmelska argument. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan kunde vara en moralisk aktör av rang, men av rädsla för att stöta sig med någon tiger den för det mesta. Och då den säger något är det ofta av samma orsak så vagt och svagt att det i allmänhet varken gör till eller från. 2.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan och församlingarna formar det politiska beslutsfattandet mera än många inser. Det menar samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Det kristna Norden omfattar mer än tiotusen församlingar inom folkkyrkorna och frikyrkligheten, däri inräknat invandrarkyrkorna. Vad är det då de kommer att fokusera på i höstens arbete? Det är viktigt att bli tydlig på denna punkt, innan man börjar tala om att lägga upp gudstjänster, samlingar för barn och unga, undervisning, dagledigträffar och så vidare. Vad är riktningen? 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. BOK Näen Jumalan toisin. Kristinuskon feministisiä tulkintoja. Red: Pauliina Kainulainen och Aulikki Mäkinen. Kirjapaja 2006. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Bibeln kan man läsa på många olika sätt: kritiskt, bokstavstroget, med tolkning, utan tolkning. Nils Martola talar för bibelläsning med kommentarer. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Sammanlagt 2 400 skriftskolor förmedlar årligen kristendomens grunder till 51 400 ungdomar i åldersklassen 15 år. Det som lärs ut borde stämma överens med det som kyrkan lär. Men den stora frihet som finns att forma undervisningen skapar ibland problem. 2.2.2007 kl. 00:00

Kristina Fernström. ”Kan du höra mig? Kan du höra mig? Kom!” Hur många gånger har den ramsan i sina dar malat på i bakgrunden i vårt hushåll? Tidigt  och sent, min själ. 2.2.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. – Vad är lycka? Plötsligt är den bara där, frågan. En envis röst som inte låter mig ignorera den. (Fast jag försöker så gott jag kan.) 2.2.2007 kl. 00:00

kyrkomötet 2015. Ombudet Peter Lindbäck, Åland, uttryckte i ett ombudsinitiativ en förhoppning om att kyrkomötet, avvikande från tidigare beslut, skulle göra det frivilligt att ansluta sig till kyrkans servicecentral Kipa. 11.5.2015 kl. 10:05

kyrkomötet 2015. Kyrkomötet förde på fredag förmiddag en livlig diskussion om ett ombudsinitiativ om riksdagens förslag till ny äktenskapslag. Ärendet remitterades till allmänna utskottet. 11.5.2015 kl. 10:03

samfällighetsmodellen. Biskop Björn Vikström låter förstå att det för honom var mycket svårt att fatta ett beslut i frågan om kyrkans nya strukturer. 7.5.2015 kl. 18:52

kyrkomötet 2015. Kyrkomötet har med rösterna 78-31 beslutat att låta förslaget till nya lokala strukturer förfalla. 7.5.2015 kl. 18:28

riksdagsvalet. 133 av 200 riksdagsledamöter svarade på Kyrkpressens fråga om de hör till kyrkan eller inte. 7.5.2015 kl. 00:00