Fattigdomen dribblas bort

Ledare. Ledare 18/2007 I november i fjol inlämnade fullmäktigeledamot Antero Laukkanen (kd) i Esbo en motion om att staden skulle göra en omfattande utredning av fattigdomen i staden. 28.4.2007 kl. 00:00

I november i fjol inlämnade fullmäktigeledamot Antero Laukkanen (kd) i Esbo en motion om att staden skulle göra en omfattande utredning av fattigdomen i staden.
Målsättningen var att få sådan information som skulle göra det möjligt att aktivt och effektivt minska fattigdomen och marginaliseringen i en av Finlands mest välmående städer. Motionen hade undertecknats av ytterligare 34 av sammanlagt 67 ledamöter och fördes in i berednings- och beslutsprocessen.

 
Illustration: Jan Lindström

I mars i år hade de kommunala kvarnarna malt nästan klart och motionen kom upp för beslut i stadsfullmäktige.
Nu hade följande intressanta metamorfos inträffat. Den motion som hade för avsikt att få till stånd en fattigdomsundersökning hade resulterat i förslaget att staden årligen presenterar en välståndsredogörelse. Fattigdomen i Esbo skulle följaktligen inte egentligen vara fattigdom utan ett underskott i välfärden, en liten plump i protokollet.

Med en övertygande majoritet röstade fullmäktige för årliga välståndsredogörelser och de fattigas och utslagnas verklighet förblir outredd.
Detta innebär med stor sannolikhet att det i framtiden blir svårt att uppbåda något större intresse för deras situation. Fattigdomen dribblades effektivt bort.

Tyvärr är det inte endast i Esbo som intresset för fattigdom och utslagning är litet eller obefintligt och intresset för positiva välståndsindikatorer stort.
I och för sig är detta kanske naturligt. Det är bara så att det känns bättre att tala om och presentera de rika och friska än de fattiga och sjuka.

Ett verkligt
problem blir detta då de som har ekonomiska och sociala problem mer eller mindre glöms bort där välfärden fördelas och intresset fokuseras på hur de som redan har det bra skall få det ännu bättre.
Och det är ju så det ofta går. Motiveringen är självfallet inte att man inte skulle bry sig om dem som har det svårt, utan att man måste slå vakt om att de som vill och kan stå för produktion och tillväxt. Som det heter: man måste baka kakan innan man delar på den.

Den attityd som i Esbo förvandlade fattigdomsutredningen till välståndsredogörelse har på ett allmänt plan gjort och gör att kakan aldrig förefaller vara tillräckligt stor för att alla skall få en bit. En del av oss får nöja sig med smulor.
Av någon märklig anledning förefaller det nämligen vara en omöjlig tanke att fördela det som finns rättvist. I stället förutsätta alltid att det skall finnas ännu mera att dela innan det kan göras rättvist.

Eftersom vi människor – i alla fall de flesta av oss – är funtade så att vi alltid vill ha mer och aldrig kan få nog är den ekvationen omöjlig. Det kommer aldrig att finnas tillräckligt mycket för att dela rättvist.
Alternativet till detta är att vi inser och erkänner att rättvisa inte är beroende av kvantitet utan av attityder. Det avgörande är därför inte hur mycket vi har att dela på, utan hur vi ser på oss själva och på våra medmänniskor.
Eller kanske rättare sagt: att vi ser våra medmänniskor. Också de fattiga och marginaliserade.

Stig Kankkonen



BORGÅ DOMKAPITEL. Tomas Ray som varit domkapitlets sekreterare för mission och internationellt arbete har avgått från sin tjänst. Bland annat den här frågan behandlades vid domkapitlets sammanträde på tisdagen. 22.8.2022 kl. 21:14

ANDETAG. I sina bloggtexter tar Anna Edgren upp en spretig palett av vardags- och trosförankrade aspekter av tillvaron. 17.8.2022 kl. 16:00

parrelation. Att gå in i ett parförhållande innebär lidande, tillväxt och ett möte med de egna såren. Men belöningen kommer sedan: Det blir bra. – Men mitt i lidandet och motgångarna kan man behöva vishet av andra som gått igenom samma sak. Det finns inga genvägar, säger författaren och terapeuten Tommy Hellsten. 17.8.2022 kl. 09:16

GUDSBILD. Journalisten Sofia Torvalds skrev i realtid en bok om sin depressionsvinter. Den tiden förändrade hennes bild av Gud. 16.8.2022 kl. 19:00

FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00