Fattigdomen dribblas bort

Ledare. Ledare 18/2007 I november i fjol inlämnade fullmäktigeledamot Antero Laukkanen (kd) i Esbo en motion om att staden skulle göra en omfattande utredning av fattigdomen i staden. 28.4.2007 kl. 00:00

I november i fjol inlämnade fullmäktigeledamot Antero Laukkanen (kd) i Esbo en motion om att staden skulle göra en omfattande utredning av fattigdomen i staden.
Målsättningen var att få sådan information som skulle göra det möjligt att aktivt och effektivt minska fattigdomen och marginaliseringen i en av Finlands mest välmående städer. Motionen hade undertecknats av ytterligare 34 av sammanlagt 67 ledamöter och fördes in i berednings- och beslutsprocessen.

 
Illustration: Jan Lindström

I mars i år hade de kommunala kvarnarna malt nästan klart och motionen kom upp för beslut i stadsfullmäktige.
Nu hade följande intressanta metamorfos inträffat. Den motion som hade för avsikt att få till stånd en fattigdomsundersökning hade resulterat i förslaget att staden årligen presenterar en välståndsredogörelse. Fattigdomen i Esbo skulle följaktligen inte egentligen vara fattigdom utan ett underskott i välfärden, en liten plump i protokollet.

Med en övertygande majoritet röstade fullmäktige för årliga välståndsredogörelser och de fattigas och utslagnas verklighet förblir outredd.
Detta innebär med stor sannolikhet att det i framtiden blir svårt att uppbåda något större intresse för deras situation. Fattigdomen dribblades effektivt bort.

Tyvärr är det inte endast i Esbo som intresset för fattigdom och utslagning är litet eller obefintligt och intresset för positiva välståndsindikatorer stort.
I och för sig är detta kanske naturligt. Det är bara så att det känns bättre att tala om och presentera de rika och friska än de fattiga och sjuka.

Ett verkligt
problem blir detta då de som har ekonomiska och sociala problem mer eller mindre glöms bort där välfärden fördelas och intresset fokuseras på hur de som redan har det bra skall få det ännu bättre.
Och det är ju så det ofta går. Motiveringen är självfallet inte att man inte skulle bry sig om dem som har det svårt, utan att man måste slå vakt om att de som vill och kan stå för produktion och tillväxt. Som det heter: man måste baka kakan innan man delar på den.

Den attityd som i Esbo förvandlade fattigdomsutredningen till välståndsredogörelse har på ett allmänt plan gjort och gör att kakan aldrig förefaller vara tillräckligt stor för att alla skall få en bit. En del av oss får nöja sig med smulor.
Av någon märklig anledning förefaller det nämligen vara en omöjlig tanke att fördela det som finns rättvist. I stället förutsätta alltid att det skall finnas ännu mera att dela innan det kan göras rättvist.

Eftersom vi människor – i alla fall de flesta av oss – är funtade så att vi alltid vill ha mer och aldrig kan få nog är den ekvationen omöjlig. Det kommer aldrig att finnas tillräckligt mycket för att dela rättvist.
Alternativet till detta är att vi inser och erkänner att rättvisa inte är beroende av kvantitet utan av attityder. Det avgörande är därför inte hur mycket vi har att dela på, utan hur vi ser på oss själva och på våra medmänniskor.
Eller kanske rättare sagt: att vi ser våra medmänniskor. Också de fattiga och marginaliserade.

Stig Kankkonen



konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54